MARTIN SCHORI: Därför namnger vi den ”Kurdiska räven”
Gängledarna” håller på att spela in sig i en ny liga, skriver Aftonbladets stf ansvarige utgivare Martin Schori.
Pressetiken står fri från juridiken, brukar man säga. Det betyder att vi medier fattar våra beslut och domstolarna sina.
Det finns många missförstånd kring det här, det vanligaste är kanske uppfattningen om att medier inte får publicera namn och bild på brottslingar före en dom. Så är det alltså inte.
Men även om medierna och domstolarna står fritt från varandra har man traditionellt sätt levt i en slags symbios.
Inom medieetiken talar man om belägg, ska man peka ut någon som klandervärd måste man ha grunder för det.
Att en person har fällts i domstol tack vare bevisning som stötts och blötts i en rättsprocess väger så klart tungt. Därför har vi ofta sett att medier namnger brottslingar först efter att en dom fallit.
Pressetiken är väldigt gammal och jag tycker att den håller fortfarande idag. Men de praxis och traditioner som formats under åren kommer ofta från en annan tid.
En tid då det inte fanns gängkriminella som håller lokalsamhällen i skräck, till exempel.
I dag dominerar kampen mot den organiserade brottsligheten samhällsdebatten totalt. Oavsett om man tycker att det skrivs för mycket eller för lite så styr den våra politikers dagordning. Det får konsekvenser för många, långt utanför de områden där många av våldsbrotten sker.
Den gör att det läggs lagförslag som inskränker vår frihet.
Den kostar enorma pengar och resurser ur vår gemensamma kassa.
Den gör att polisen måste prioritera ned annan brottslighet.
Samtidigt rekryterar gängledarna unga killar, barn, för att begå mord och de skapar tystnadskulturen som gör att invånarna inte vågar vittna eller prata med medier.
Det här ställer i viss mån pressetisk praxis på sin spets. Många av de personer som styr gängen har visserligen redan dömts för grova brott och sitter inne (vilket inte alltid hindrar dem från att fortsätta).
Men inte alla. Den ”Kurdiska räven” har inte dömts till livstids fängelse, men han pekas numera av polisen officiellt ut som drivande bakom den våldsvåg vi såg under årets början. Han styr det kriminella gänget ”Foxtrot” och är efterlyst för synnerligen grova narkotikabrott.
– Hans närhet till extremt våld är på en ny nivå, säger en källa om ”Räven”.
Den tidigare Medieombudsmannen har sagt att det finns två typer av offentliga personer, alltså de som måste tåla en mer ingående granskning än andra. ”Samhällsbärare”, som politiker och tunga näringslivstoppar. Och ”samhällsförstörare”, som terrorister och mördare. Flera av de här gängledarna, som ”Kurdiska räven”, har nu spelat in sig i den ligan. De har blivit något av makthavare i den undre världen och det är rimligt att berätta vilka de är.
Vi kommer självklart fortsätta fatta väl avvägda beslut som bygger på trovärdiga källor, starka belägg och som avgörs från fall till fall. Svenska medier är generellt restriktiva och så kommer det fortsätta vara.
Men bli inte förvånad om du ser fler namngivna gängledare hos oss och andra den närmsta tiden. Där hur långt fängelsestraff de eventuellt fått inte är avgörande, utan hur mycket destruktiv makt de har, och utövar.