Oskicklighet, bluffar och lögner om elstödet

Förödande för regeringens trovärdighet

De har bluffat och ljugit.

De har brutit vallöften.

De har hanterat frågan oskickligt.

Elstödet är regeringens mara och slår med kirurgisk precision mot deras trovärdighet.

”Vallöftet om att elstödet skulle vara på plats 1 november och betalas ut före jul har brutits.”

På onsdag debatterar riksdagen en tillfällig skatt på en del elbolags övervinster. Regeringen är redan KU-anmäld för hanteringen av frågan och för de pengar som konsumenterna snuvats på genom energiminister Ebba Buschs valhänta, eller ska vi säga oskickliga, skötsel av frågan.

Om det vore den enda elfråga som regeringen, med statsminister Ulf Kristersson (M) i spetsen, misskött kanske man kunde ta det med ro. Men så är inte fallet. Det börjar bli väldigt många vid det här laget.

 

1. Bluff och rena lögner. När den blivande energiministern Ebba Busch (KD) under valrörelsen på Instagram lovade att en vanlig familjs elräkning skulle bli tre gånger så hög med en S-regering som med en regering där hon ingick var det en ren bluff.

Busch visste vad hennes lag hade föreslagit. Men knappast vad S skulle göra. De hade bara bett Svenska kraftnät, det statliga stomnätsbolaget, att ta fram ett förslag för hur återbäringen till hushåll och företag i elområde tre och fyra skulle kunna se ut. Rapporten skulle vara klar 15 november.

Den nuvarande regeringen forcerade utredningen och adopterade dessutom deras förslag. Ebba Busch och Magdalena Anderssons regeringsalternativ innebar med andra ord exakt samma storlek på elstöd till hushållen. Tänk så det kan bli.

En bluff var det att lova att elstödet skulle vara på plats 1 november och att pengarna skulle vara utbetalda före jul. Inte ens om de blivande regeringspartierna hållit fast vid sin variant av elstöd, ett ohyggligt dyrt högkostnadsskydd, hade det varit möjligt.

Regeringen tillträdde den 18 oktober. Att på 12 dagar formulera förslag, skicka ut det på remiss, skriva proposition, lägga den på riksdagens bord, invänta motioner från riksdagens ledamöter och därefter fatta beslut är, skulle jag säga, omöjligt.

En bluff från början till slut vilket verkligheten bevisat. Först nu håller elstödet på att betalas ut till hushållen. När företagen står på tur är oklart. Men de kan börja ansöka den 12 maj.

Först nu håller elstödet på att betalas ut till hushållen.

 

2. Brutna vallöften. Vallöftet om att elstödet skulle vara på plats 1 november och betalas ut före jul har brutits. Både för hushåll och företag.

Värt att notera i det här sammanhanget är att Ebba Busch ägnade stora delar av en intervju i Sveriges radio åt att säga att hon aldrig lovat just det som hon lovat. Bland annat i en debattartikel som partiledarna Kristersson, Pehrson, Åkesson – och Busch, skrivit under.

Busch har också försökt skjuta över en del av ansvaret för haveriet på finansminister Elisabeth Svantesson (M). Hon har tagit anklagelserna med jämnmod.

 

3. Oskicklighet. Det här är inte det enda exemplet men det som senast väckt uppmärksamhet.

Den 30 september fattade EU beslut om att införa ett tak för hur mycket vissa elbolag fick tjäna på en megawattimme el, 180 euro. Högre vinster skulle konfiskeras och på något sätt återföras till elkonsumenterna, exempelvis genom eleffektivisering.

Lagen, som är en så kallad förordning och därmed bindande, skulle gälla från 1 december, 1,5 månader efter regeringen tillträtt, till sista juni i år. Det gör den också i alla EU länder utom ett – Sverige som inte gick i land med uppgiften att införa direktivet i tid.

Det är detta lagförslag som riksdagen ska debattera i morgon. Lagen införs 1 mars tre månader efter utsatt tid.

Eftersom elen var väldigt dyr under förseningstiden, särskilt i december, beräknar statliga myndigheter hushållens förlust till upp till tio miljarder kronor. Det uppger de för Dagens Nyheter. Som jämförelse uppgår det stöd som snart hamnar på privatkunder i södra Sveriges konton till 17 miljarder.

”För varje regering är det viktigt att visa duglighet, att besitta den hantverksskicklighet i rattandet av regeringskansli och myndigheter som krävs.”

 

Oskickligt. Och dyrt för konsumenterna.

Minst sagt oskickligt har det också varit att elstödet till företagen tagit orimligt lång tid att utarbeta. Det första, som föreslogs av Svenska kraftnät, presenterades av regeringen och godkändes av Energimarknadsinspektionen och, senare, skrotades av regeringen. Med förklaringen att EU kanske skulle säga nej.

Oskickligt var det också att byta utbetalningsväg för elstödet. Det första betalades ut via elnätsbolagen som helt enkelt drog av elstödet från fakturan.

Men regeringen valde i stället att betala ut stödet via Försäkringskassan, en instans som aldrig hanterat el och inte hade några kontouppgifter till företag, inte heller till alla privatpersoner. Ett märkligt beslut som hittills kostat dubbelt så mycket som beräknat, 1,2 miljarder (2 400 Mercedes i halvmiljonklassen).

Konsumenterna har nu fått vänta på elstödet i upp till 17 månader från förbrukning till stöd. Det förra fick man vänta på i upp till fem månader.

Det här var inte hela listan. Men en del av den.

 

För varje regering är det viktigt att visa duglighet, att besitta den hantverksskicklighet i rattandet av regeringskansli och myndigheter som krävs. På den punkten har den här regeringen ännu inte visat framfötterna, i alla fall inte på energiområdet.

Det slår, precis som den bristande ordhålligheten, mot något av det viktigaste en regering har. Trovärdigheten.

Det kan stå regeringen dyrt.

 

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.