Pandemin ger miljöbovar svepskäl att skippa toppmöte
Hur beslutsmässigt blir egentligen det stora klimattoppmötet i Glasgow?
Rysslands president Putin har redan meddelat att han stannar hemma. Sannolikt gör Kinas Xi Jinping, Brasiliens Jair Bolsonaro och fler andra "miljöbovar" samma sak.
Pandemin har gett dem ett svepskäl att slippa fatta obekväma beslut och slippa direkt kritik.
Klimatmötena brukar fungera så att förhandlingar sker mellan ländernas tjänstemän. Sedan dyker världsledarna upp de sista dagarna för att öga mot öga försöka lösa upp de sista svåra knutarna.
Deras närvaro och grupptrycket mellan dem är ofta avgörande för att viktiga beslut ska fattas.
Miljötoppmötet COP26 i Glasgow beskrivs ofta som världens sista chans att försöka stoppa jordens uppvärmning att nå över 1,5-2 grader. Blir uppvärmningen större ökar risken för extremväder, havsnivåhöjning och andra för mänskligheten förödande klimateffekter.
Med andra ord är det viktigt att ledarna för de länder som står för de flesta utsläppen eller producerar mest av fossila bränslen kommer till Glasgow för att genomgripande beslut ska kunna fattas.
Världsledare är också människor. De vill bli omtyckta och går att påverka vid personliga möten. Det är lättare att pressa Xi Jinping att snabba på avveckling av kolkraften om han är omgiven av de andra världsledarna än om han skickar underhuggare att föra Kinas talan.
Att medverka via video som en del planerar är inte samma sak.
Därför är det oroande att det ser ut som att många för miljön viktiga ledare planerar att utebli från toppmötet.
Här inverkar pandemin på ett negativt sätt. Den ger de ledare som är rädda att de ska bli hårt ansatta eller uthängda på toppmötet ett legitimt skäl att stanna hemma.
Men det finns också en genuin rädsla för att bli smittad, ta med sig smittan hem eller tvingas sitta i karantän.
Skövling
Kinas Xi Jinping har inte rest internationellt sedan januari 2020 då pandemin bröt ut. Vladimir Putin har gjort sig känd för att alla som vill träffa honom måste sitta i två veckor karantän före mötet. Enda gången Putin rest utomlands under Pandemin är när han i somras träffade Joe Biden för ett toppmöte i Geneve.
Biden kommer till Glasgow men bara under två dagar i början av mötet.
Ett antal av de ledare som av allt att döma tänker stanna hemma har fått hård kritik för sina bristande klimatambitioner och ovilja att fatta tuffa beslut för att minska sina egna utsläpp.
Ryssland står just nu för stora metangasutsläpp när permafrosten i Sibirien börjar tina. Landet är också en stor exportör av olja och naturgas som står för 15-20 procent av landets BNP. Putin vars popularitet redan är på nedgång är rädd för att fatta beslut som kan sänka ryssarnas levnadsstandard.
Många kinesiska fabriker tvingas gå på halvfart eller stänga i brist på energi. Xi Jinping har gett order om att öka kolproduktionen. Om han hade kommit till Glasgow hade han fått hård kritik för Kinas beslut att inte minska koldioxidutsläppen förrän 2030.
Jair Bolsonaro vet att han får stenhård kritik för att han vägrar stoppa skövlingen av Amazonas, hela världens lunga. Regnskogen betraktas som avgörande för att klimatomställningen ska lyckas.
Dålig tajming
Bolsonaro hotas redan av riksrätt på hemmaplan för sin hantering av pandemin.
Indiens Narendra Modi är ett osäkert kort liksom Japans nytillträdde premiärminister Fumio Kishida. Två länder som är starkt beroende av fossila bränslen och som gärna vill sänka takten i klimatomställningen eftersom de inte har byggt ut sina förnybara energikällor så att de ens är nära att kunna täcka behovet.
Den snabbt stigande smittspridningen i Storbritannien gör det lättare för världsledare att motivera sina avhopp. Sannolikt är det fler som börjar fundera om smittan fortsätter skena.
Det är också en prekär situation för premiärminister Boris Johnson som ser mötet som Storbritanniens comeback som en egen storpolitisk spelare efter utträdet ur EU. Han ska ta emot 25 000 delegater och mediarepresentanter som väntas till mötet. Flera brittiska hälsoexperter har uppmanat Johnson att återinföra hårda restriktioner för att undvika att sjukvården åter blir överväldigad av covidsjuka. Att då samtidigt hålla vad som kallats det största politiska mötet i landets historia är inte optimalt.
Kombinationen av pandemin och ett antal viktiga ledares frånvaro riskerar att göra toppmötet mindre effektivt och leda till mindre ambitiösa beslut.