Expediten på NK märker direkt om du är en fattiglapp
Populärast på tv just nu är bedragare. Alla har snart sett Netflix-serien ”Inventing Anna”. Den verklighetsbaserade serien om Anna Sorokin som utger sig för att vara en tysk arvtagerska går nu in på sin fjärde vecka på Netflix topplista. Under namnet Anna Delvey påstår hon sig vara god för 60 miljoner dollar. Hon lyckas lura till sig miljontals kronor via banker och lämnar månadslånga vistelser på lyxhotell obetalda.
Anna är en av många svindlare som vi älskar att konsumera just nu. Dokumentären om ”The Tinder Swindler” gjorde snabbt bedragaren Simon Leviev känd. Under flera år levde han lyxliv med pengar han lurat till sig från Tinder-dejter.
Senare i mars kommer även två nya serier om uppmärksammade bedrägerier. Kommande ”WeCrashed” handlar om luftslottet WeWork som närmast beskrivits som en sekt och ”The Dropout” berättar historien om Elizabeth Holmes. Hon som för bara några år sedan omskrevs som en av världens mest inflytelserika personer – och som nu riskerar tjugo år i fängelse för bedrägeri.
Om du är sugen på att lura dig genom livet finns det mycket bra know-how att hämta från Netflix. Anna Delvey och The Tinder Swindler lär oss att allt som egentligen krävs är en hyfsat bra fasad. Hjärnan tycks nämligen inte komplicera saker i onödan. Ser du rik ut, ja då måste du också vara rik. En instagrambild här. Ett märkesplagg där. Sedan är lögnen verklighet.
Jag köpte en jacka en gång. Från märket Balenciaga. Det var en oversizad jeansjacka med Balenciaga skrivet i stora bokstäver på ryggen. Detta var i en period när jag handlade för mycket. Klarnakontot växte. Men i alla fall. Jackan var ett spontanköp. Den var på rea eftersom NK i Göteborg skulle stänga en av sina avdelningar. Jag gick in i butiken och bläddrade mellan de nedsatta plaggen från Celine, Saint Laurent och Balenciaga. Man måste hålla huvudet högt inne på NK. Du får inte visa tecken på svaghet. De nonchalanta expediterna känner doften av fattiglapp direkt.
Jag tar den här, säger jag till expediten och lägger upp jackan på disken. Jag försöker framkalla en aura som säger mina föräldrar kör nyaste Teslan. Men jag tror hon synar min bluff.
För när jag slår in kortkoden darrar jag lite. Jag borde ha pengar på kontot men är ändå nervös för att köpet inte ska gå igenom. Jag är alltid nervös för att köp inte ska gå igenom. Jackan är för övrigt inte ens speciellt snygg. Den är också lite för stor i ärmarna. Men när jag tog på mig den såg jag en ny framtid – jag såg vem jag skulle kunna vara.
25-åriga Anna Delvey beskrivs i ”Inventing Anna” som en del av en hustle-generation. Hon är som många av oss uppvuxen i lögnen. Av snabba filter. Av influencers som avslöjas med att ha photoshoppat in sig själva på fejkade resedestinationer. En kompis säger till mig att det är trendigt just nu att vara pengafixerad. 20-åringar köper dyra lägenheter som de ska renovera. Vad man jobbar med är viktigare än om man faktiskt tycker om det man jobbar med. Självkänsla är svindyrt. Men som Descartes en gång sa: Jag har en Balenciaga-jacka, alltså finns jag.
Min mamma har alltid sagt till mig att man inte kan springa ifrån sig själv. Men scamers löper också risken att bli ifatt-sprungna av andra. Och när sanningen till slut kommer fram verkar bedragarna på tv helt oförstående när de konfronteras med sina lögner. I sina försök att lura andra råkade de också bedra sig själva. Det tenderar att bli så. Angående jackan så har jag förresten inte längre kvar den. Jag sålde den på Tradera. Jag behövde pengarna.