Tro inte att en ny lag kan fälla NMR men fria SD
Att Sverigedemokraterna är emot en kommande lag om förbud mot rasistiska organisationer är ren självbevarelsedrift. Eftersom de uppfyller även högt ställda krav på att definieras som en sådan organisation.
Att Vänsterpartiet också tillhör den riksdagsminoritet som motsätter sig det kommande förbudet är också begripligt. De misstänker på goda historiska grunder att en sådan lag förr eller senare kommer att riktas mot vänstern.
Men att Liberalerna anslutit sig till motståndarminoriteten är i dagens politiska värld snarare rörande. Som fantomsmärtor från sen länge avhuggna liberala ben.
Att riksdagsmajoriteten av socialdemokrater, moderater, centerpartister, kristdemokrater och till och med miljöpartister är för denna lagstiftning om politiskt tankeförbud är däremot djupt genant.
Bakgrunden är alltså att regeringen till följd av en mindre snillrik idé från justitieminister Morgan Johansson förra sommaren tillsatte den parlamentariska Kommittén om förbud mot rasistiska organisation och ”samröre” med dylika. Utredningen skall vara färdig i april. Men redan nu står det klart att man faktiskt kommer att föreslå förbud mot vissa särskilt angivna politiska uppfattningar. Sannolikt då också ”samröre” med personer som hyser sådana kriminaliserade åsikter.
Bortsett från att sådan lagstiftning är självklart antidemokratisk, så är den illa tänkt, för att inte säga rent ut korkad.
Rasister har som bekant en tendens att neka. Har vi någonsin hört en SD-are om än tagen på bar gärning vid tangenterna erkänna att han, det är nästan alltid en han, är rasist? Var någonstans i SD:s partiprogram hittar du rasism? lyder motfrågan. Att man bara sminkat om begreppet ”ras” i partiets skrifter till ”essens” för att särskilja äkta svenskar från vissa oönskade invandrare (”babbar” på SD-jargong) räcker inte som bevisning. Hundratals rasistiska utfall på nätet från SD:s inofficiella ”fotsoldater” räcker inte heller för en åklagare. Inte ens att en av partiets galjonsfigurer klart uttalat att samer och judar icke kan räknas som svenskar räcker för fällande dom.
Det är som synes svårt att kriminalisera politiska uppfattningar.
Under terroristeran i Västtyskland på 70-talet löste man det problemet genom ett förbud mot ”kriminella föreningar”, eller förstås ”samröre” med sådana.
Det funkade som avsett, i stort sett all utomparlamentarisk vänster kriminaliserades, tiotusentals vänsterpersoner kunde fängslas eller beläggas med yrkesförbud.
Det fiffiga var att skenbart gå vid sidan av tankeförbudet. Sådana vänstergrupper som förespråkade ”revolution” eller ”stöd åt de politiska fångarna” kunde definieras som kriminella eller för att ge stöd åt kriminella. Bland annat för att revolution, eller uppmaning till sådan, direkt eller indirekt, är klart förbjudet.
Någon sådan mer listig lösning tänker sig inte den svenska riksdagsmajoriteten. Man går i stället direkt på det ideologiska tankeförbudet. Det kommer inte att fungera.
Därtill kan man ju fråga sig hur Ulf Kristersson och Ebba Busch föreställer sig att den nya lagen skall tillämpas mot SD.
Inte alls, tänker de, tror jag. SD är, som deras blivande regeringspartner, alls icke några rasister, åtminstone inte i lagens mening, åtminstone inte bevisbart.
Men hur tänker den snillrike justitieministern Morgan? Föreställer han sig verkligen möjligheten att förbjuda det näst största oppositionspartiet?
Nej då, alls icke. SD är, om inte direkt hyggliga grabbar, så åtminstone inte rasister i den nya lagens mening. Det handlar nämligen bara om organisationer utanför riksdagen och ett eller två snäpp till höger om SD. Som NMR, Nordiska motståndsrörelsen, alltså.
Därmed hamnar vi i ideologisk snårskog. NMR har till skillnad från SD inte sminkat över det nazistiska ursprunget. De hatar inte bara ”babbar”, utan vidhåller traditionen med judehat.
Morgan Johansson kanske föreställer sig att det i dagens värld blir lättare att döma judehatare än arabhatare. Det finns dessvärre viss risk att han har politiskt rätt.
Men för landets stackars åklagare blir det hopplöst att göra den distinktionen. De nyutnämnda politiska förbrytarna kommer efter åtal att värja sig med att de ”i sak” inte skiljer sig från riksdagspartiet SD. Lagen gör nämligen inte skillnad mellan ”babbar” och judar. ”Vi i NMR har samma rätt att hata judar som SD-arna att hata babbar.”
Det är alltså en illusion att tro att den kommande lagen kan skrivas så att den bara fäller NMR men friar SD.
Och då är vi tillbaks i huvudfrågan. Är regeringen och högeroppositionen verkligen beredda att förbjuda landets näst största oppositionsparti?
Man kan förbjuda rasistiska yttranden (”hets mot folkgrupp”). Det är gjort. Man kan förbjuda våldsamt upplopp, ofredande, förtal, misshandel och allt det andra som extremhögern brukar göra sig skyldig till vid publika framträdanden eller i sin propagandaverksamhet på nätet. Det är gjort sen länge.
Men man kan av tre skäl inte förbjuda förhatliga uppfattningar.
1) Det skulle leda till kaotiska rättegångar med små utsikter till fällande dom.
2) Det som är förhatlig uppfattning för Morgan Johansson, och eventuellt också Ebba Busch, kan vara Gudi behaglig uppfattning för Jimmie Åkesson.
3) Det råkar strida mot såväl våra grundlagar, än så länge, som mot demokratins mest fundamentala idé om tankefrihet och fritt meningsutbyte.
SD utgör det största hotet mot Sveriges demokrati sen andra världskriget. Likväl duger inte antidemokrati som försvar.
För övrigt anser jag att...
…det var konstigt att Expressen i sin hyllning till framstående svenska kvinnor den 8 mars bara fick med en enda kolumnist. Men mer typiskt att de som denna enda utnämnde den förtalsdömda Cissi Wallin. Eftersom hon förtalat Aftonbladets medarbetare och därefter belönades med anställning på Expressen.
…SD:arna Jomshof och Söder är avskyvärda män.
