Tre tunga debuter att hålla koll på i partiledardebatten
Första partiledardebatten sedan valet
I nästan sju veckor var det tyst.
Men i dag möts partiledarna i den första debatten sedan valet.
Det finns en hel del att hålla utkik efter.
Fram till valet var det debatter varje dag. Sedan blev det tvärtyst. Det förhandlades och förbereddes för nya uppdrag.
Men i dag sparkar debattsäsongen igång igen med den första partiledardebatten efter valet. Den hålls i riksdagen.
Debatten innehåller tre tunga debuter. För Ulf Kristersson (M) som statsminister. För Magdalena Andersson (S) som oppositionsledare. Och för Jimmie Åkesson (SD) som ansvarsfull statsman.
Nåja, kanske inte riktigt. Men någonting åt det hållet är Åkessons nya roll. Den grå eminensen bakom regeringen. Den som styr och ställer i det fördolda.
Det är givetvis upp till var och en vem man tycker är den mest intressante debattdeltagaren. Men den trio som jag håller ögonen på är Kristersson, Andersson och Åkesson.
Ulf Kristersson: M-ledaren har varit statsminister i åtta dagar så det är fullt naturligt om han inte hunnit växa in i kostymen ännu. Men man får ändå utgå från att han inte vill framstå som lika grälsjuk som under valrörelsen.
Men hur statsmannamässig är han? Det kan vi få se prov på under debatten. Ett givet ämne är att landet måste samarbeta i en svår tid med krig runt knuten, en lågkonjunktur runt hörnet, höjda räntor och skenande priser på bland annat mat, bränsle och el.
Mot sina regeringspartners L och KD och samarbetspartnern Åkesson kommer Kristersson vara mycket artig. Det står till och med i Tidöavtalet att han ska vara det. De fyra partiernas företrädare ska ”uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare”.
Magdalena Andersson: Också Andersson har haft kort tid på sig att ställa om. Det mest intressanta i hennes fall är hur hon kommer att hantera oppositionsledarrollen.
Ett alternativ är förbindlighet, att erbjuda regeringen Socialdemokraternas stöd i för landet angelägna reformer. Det kan mycket väl hända. Men eftersom Kristersson och Andersson sannolikt inte har samma uppfattning om vilka reformer som är mest angelägna kommer vassa klor i så fall tydligt döljas i hartassen.
Ett annat alternativ är att gå till frontalangrepp mot Kristersson för att öka segregationen, slakten av biståndet, den oambitiösa klimatpolitiken och en hel del annat.
Sannolikt kombinerar Andersson båda angreppspunkterna. Alltså kraftig kritik i kombination med en mer förbindlig ton i vissa frågor. Det vore dumt att bränna alla broar till den nye statsministern.
Jimmie Åkesson: SD-ledaren har haft en ganska lätt resa under sina tolv år i riksdagen. Mottot har varit ”anfall är bästa försvar”.
Åkesson har inte behövt ta ansvar för någonting eftersom han de facto inte haft ansvar för något utom sitt eget parti. Han har vevat lika friskt som ett vindkraftverk i kuling.
Men inte nu längre. Nu ingår SD i regeringsunderlaget och Åkesson måste ta ansvar för stora delar av regeringspolitiken.
Det kan vara en roll som passar Jimmie Åkesson mer än man skulle kunna tro. Han har sett oerhört belåten ut de senaste veckorna. På gränsen till jovialisk.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.