Sveriges bistånd har blivit en smutsig historia
Miljonregn över den ena skurkregimen efter den andra.
Omläggningen av svensk biståndspolitik tar sig onekligen udda intryck.
För en vecka sedan publicerade regeringen ett pressmeddelande med rubriken ”Sverige anpassar biståndet till Syrien för att stödja återuppbyggande och återvändande”.
Det traditionella biståndet till civilsamhälle och kvinnorättsorganisationer i landet ska kompletteras med ”möjligheten att bidra till att stärka offentliga institutioner och myndigheter i Syrien.”
Det låter fint, men är i själva verket ett cyniskt spel.
Sedan Syriens brutale diktator Bashar al-Assad i december 2024 jagades iväg till Moskva styrs nämligen landet av en övergångsregering som leds av HTS, en organisation som har terrorklassats av såväl USA som EU.
Grupperingen har sina rötter i den irakiska grenen av al-Qaida och styr med hårdföra metoder ett land i kaos.
Runt 14 miljoner människor, halva landets befolkning är på flykt och 90 procent lever under fattigdomsstrecket.
Bistånd behövs onekligen, men att stödja myndigheter som kontrolleras av terrorister är stark tobak.
Vad är då orsaken till det omlagda biståndet?
Det inte alldeles överraskande svaret är att Tidöregeringen hoppas att människor ska återvända.
Ungefär två procent av Sveriges befolkning har rötter i Syrien och om det blir ordning på det gamla landet blir det också attraktivare att leva i.
Men det ser sannerligen inte ljust ut just nu. Kaos råder i Syrien.
Återvändande är också den svenska regeringens drivkraft i den egendomliga uppgörelse som Ekot i veckan avslöjade.
En hemlig uppgörelse med den somaliska regeringen i vilken 100 miljoner av biståndet styrs om, bland annat till ett projekt i kretsen av den somaliska premiärministern.
I gengäld ska landet ta emot personer som har utvisats ur landet.
Premiärministern i Somalia heter Hamza Abdi Barre och har bland annat utmärkt sig med att hylla terroristerna i Hamas och genom att kalla judar för ”djävulens avkomna”.
Att en regering som berömmer sig med att bekämpa islamism och antisemitism plötsligt gör en deal med en sådan figur är möjligen en smula överraskande.
Anledning att förvånas över att överenskommelsen skulle hållas hemlig saknas dock.
Och det blir inte bättre av att regeringen ändrade sitt regleringsbrev till Sida för att få de trilskande tjänstemännen, som med hänvisning till hög risk för korruption vägrade styra om biståndet, att lyda.
När Tidöpartierna ändå var i farten slopades stödet till ett demokratiprojekt i Somalia.
Regimen i Somalia har tackat och bockat och tagit emot 28 utvisade personer sedan överenskommelsen slöts i december 2023.
För inte länge sedan hade det varit omöjligt att bedriva biståndspolitik på det här sättet. Men i dagens klimat är de politiska riskerna små.
Vackert är det inte.
