Tiden talar för Putin

Tiden talar för Putin.

Det är åtminstone vad den ryske presidenten själv och många med honom tror.

Rysslands taktik går ut på att förlänga kriget så att västvärlden till slut tröttnar på att stötta Ukraina.

Just nu märks en viss nervositet i väst. Kriget har gått in i en stillastående fas där det är svårare att se några ukrainska framgångar.

De ryska terrorbomningarna fortsätter samtidigt som den ryska privatarmén Wagner haft vissa framgångar i östra Ukraina som brutit Kievs medvind.
Det finns också en oro för att de 300 000 soldater som Ryssland mobiliserat snart ska sättas in i en ny rysk offensiv. Även om det inte handlar om topputbildad trupp är det ändå mankraft som måste stoppas ifall de rycker fram.

Ukraina hävdar dessutom att Ryssland planerar att mobilisera ytterligare en halv miljon man.

I det ljuset ska man se den plötsligt viljan från väst att skicka tunga stridsvagnar till Ukraina. Stridsvagnar som krävs ifall Ukraina ska kunna gå på offensiven och ta tillbaka mer av de områden som Ryssland erövrat. Väst vill se ett så snabbt slut på kriget som möjligt.

Problemet är att det kommer att ta tid innan stridsvagnarna kan vara på plats.

För Ryssland har kriget så här långt varit ett fiasko. Vad Putin och hans armé än företagit sig har det gått åt helsike. Det som Putin hoppades skulle bli en snabb affär på en eller två veckor innan Kreml installerat en lydregim i Kiev har snart pågått i ett år. Inget slut finns i sikte.

Men det innebär inte att Ryssland har förlorat kriget. Långt därifrån.
I stället har Putin anpassat sig efter de nya förutsättningarna. Målet är fortfarande att krossa Ukraina som självständig stat men det får ta den tid det tar.

Vladimir Putin.

Putin har pengar

Trots de hårda sanktionerna från västvärlden har Putin inga större problem att finansiera kriget. Tack vare att oljepriset är högt trillar miljardinkomsterna fortfarande in. Visserligen måste Ryssland ge stora köpare som Indien och Kina rabatt, men man har inga problem att sälja oljan och gasen.

Ingenting tyder på att länder i Asien, Afrika och Latinamerika kommer att sluta upp bakom sanktionerna. Man ser det här som västvärldens krig. Även om man inte gillar kriget fortsätter påfallande många att handla med Ryssland.

Betänk att inte ens Nato-landet Turkiet infört sanktioner. Tvärtom finns det uppgifter om att sanktionerade varor slussas genom landet till Ryssland.

Ryssland verkar även få hjälp från andra länder. Historien har lärt oss att det alltid finns skrupelfria aktörer som är beredda att bryta mot sanktioner bara pengarna är de rätta.

Trots alla underrättelseuppgifter om att Ryssland håller på att få slut på artilleriammunition och precisionsstyrda kryssningsmissiler varnade till och med Natochefen Jens Stoltenberg varnade nyligen för att underskatta ryssarna.

– De mobiliserar fler trupper, de arbetar hårt för att få fram mer vapen och ammunition och de har visat en vilja att lida men ändå fortsätta kriget, säger Stoltenberg.

Mycket har gått emot Ryssland. Ukrainas starka motivation att strida är en viktig orsak. En annan är västvärldens successivt ökade stöd både i form av vapen och ekonomisk stöttning.

USA-val kan ändra allt

Budskapet från samtliga västledare är otvetydigt att man kommer att stötta Ukraina så länge det krävs.

Men det tror inte Putin.

Han är övertygad att västs vilja kommer att krokna någonstans på vägen, bara kriget håller på tillräckligt länge.

Det baserar han på främst två saker.

EU består av 27 länder där enhällighet krävs när det gäller sanktionerna mot Ryssland. Inom EU finns ett antal länder som är mer ryssvänliga än andra. Ungern, Italien och Grekland är några länder där man redan kan se att stödet för Ukraina vacklar.

När EU nyligen beslöt att låna upp 180 miljarder kronor för att betala delar av den ukrainska statens utgifter lade Ungern länge hinder i vägen.

USA håller presidentval om mindre än två år. Om Donald Trump eller någon annan republikansk kandidat vinner kan supermaktens politik gentemot Ukraina ändras drastiskt. Redan märks det en krigströtthet hos den republikanska majoriteten i det nyvalda representanthuset där det talas om att dra ner stödet till Ukraina.

Donald Trump har definitivt inte övergivit sin "America first"-politik.
Putin räknar med att om han kan hålla igång kriget fram till valet öppnar sig nya möjligheter för Ryssland.

Så länge kriget pågår hindrar man Ukraina från att utvecklas ekonomiskt och omöjliggör landets integrering med väst. Även om det i nuläget ser svårt ut för Ryssland att vinna kriget så tjänar även en frusen konflikt, av det slag som pågått i östra Ukraina ända sedan 2014, Rysslands intressen.

Ofta diskuteras om Ryssland i något skede är beredda att använda kärnvapen för att vända kriget.

Mer sällan ställs frågan hur Nato skulle agera om Ryssland är på väg att vinna kriget.

Är väst beredda att gå in militärt direkt i kriget för att stoppa Ryssland men då också riskera ett världskrig?

Följ ämnen i artikeln