”Hanteringen är i det närmaste illasinnad”

Kommer den mest meriterade trots allt att få bli domare i EU-tribunalen?

Turerna har varit konstiga och bollen ligger nu hos regeringen.

Jag skrev om detta egendomliga fall för någon vecka sedan och ställde då en fråga:

Ska vi verkligen ha en ordning där en människa bestraffas trots att han ska betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad?

Bakgrunden är ett beslut i Domarnämnden, den myndighet som ska lämna förslag till regeringen om vilka domare som ska tillsättas, om vilka av elva sökande till en tjänst som domare i EU:s tribunal i Luxemburg som är mest kvalificerade.

Mest lämpad ansågs vara en advokat med lång karriär bakom sig och som bland annat har arbetat som kanslichef vid dåvarande EG-domstolen i sex år.

Men den bästa fanns inte med bland de tre som nämnden för några veckor sedan föreslog regeringen att välja bland. 

Detta i sin tur berodde på att advokaten av misstag i oktober 2014 vidarebefordrade ett mejl från Konkurrensverket som innehöll en bilaga som de som fick mejlet inte borde ha sett.

Så fort han insåg tabben slog han larm till verket, som knappast hade fått kännedom om fadäsen annars.

Denna struntsak valde myndigheten tre månader senare att anmäla till åklagare som i sin tur inledde en förundersökning

Och eftersom en utredning pågick vågade inte Domarnämnden föreslå honom, trots att inte mycket tydde på att skräpet skulle leda till rättegång.

I praktiken en bestraffning av en person som av allt att döma klantat sig, inte begått brott.

I förra veckan kom så åklagarens beslut. Advokaten kommer inte att åtalas för brott mot tystnadsplikten. "Det föreligger inte tillräckliga skäl att väcka åtal, eftersom man med hänsyn till bevisningen på objektiva grunder inte kan förvänta sig en fällande dom".

Detta är en hantering som väcker frågor. Enligt rättegångsbalken ska en förundersökning dels bedrivas så skyndsamt som möjligt, dels på ett sätt som inte utsätter den misstänkte för problem i onödan.

Bestämmelser som inte har hindrat åklagaren från att ta 16 månader på sig att fundera över ett bagatellärende. Detta trots att han kände till att advokaten sökt EU-tjänsten och att Domarnämnden intresserat sig för förundersökningen.

En hantering som är på gränsen till illasinnad.

Advokaten har genom sitt ombud vänt sig till regeringen och begärt att ärendet skickas tillbaka till Domarnämnden. Detta är inte världshistoriens största skandal, men jag hoppas att regeringen lyssnar.