Först gjorde regeringen ingenting - sedan blev det något bra

I drygt fyra månader gjorde regeringen ingenting.

Sedan slog arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till med något som ter sig riktigt vettigt, snabbspår till jobb för nyanlända.

Ända sedan den tillträdde har regeringen förhållit sig påfallande passiv till en av vår samtids största samhällsproblem, den bristfälliga integrationen av nyanlända.

Sverigedemokraterna har pratat om det mest hela tiden, Vänsterpartiet då och då. Sedan en dryg månad tillbaka deltar även KD, FP och C i debatten.

Men från regeringens sida har det alltså varit märkvärdigt stilla. Tills Ylva Johansson (S) bröt tystnaden och meddelade att nu måste vi ”få lite sprutt på det här”.

Arbetsmarknadsministern bjuder in till trepartssamtal mellan regeringen, intresserade fack och arbetsgivare. Syftet är att skapa snabbspår som gör att personer med uppehållstillstånd i Sverige snabbare etablerar sig på arbetsmarknaden.

Målet är att den nyanlände ska ha jobb eller delta i en utbildning som ska ge jobb inom två år efter de kommit till Sverige.

Ylva Johansson använde många värdeladdade ord under presentationen. Men sammanfattningsvis tycker hon att de nyanlända får göra för lite och för sent.

– Tid är skadligt, slog hon helt korrekt fast eftersom ju längre man står utanför arbetsmarknaden desto svårare blir det att komma in på den.

De flesta som kommer till Sverige är mellan 20 och 39 år och många är välutbildade. En fjärdedel av dem som befinner sig i den så kallade etableringsfasen hos Arbetsförmedlingen har minst två års högskoleutbildning. Samtidigt lider Sverige av brist på bland annat lärare, byggnadsarbetare och sjukvårdspersonal.

Det finns alltså människor med rätt yrkeskunskaper men som inte får inte jobb trots att arbetsmarknaden skriker efter folk i många sektorer. Av dem som befinner sig i etableringsfasen har 900 en bakgrund i naturvetenskap och teknik, 1 000 i hälso- och sjukvård, 1 300 är lärare och 4 300 har jobbat med byggande eller tillverkning.

Slöseri på hög nivå skulle man kunna säga utan att ta till storsläggan. Och det är det som Ylva Johansson vill minska med snabbspåren.

Fack och intresserade arbetsgivare ska i ett första steg enas om hur de på respektive avtalsområde ska organisera snabbspåren. Är det praktik som behövs? Kanske. Är det utbildning i yrkesspråket? Sannolikt. Något mer? Högst troligt.

För att underlätta processen går staten in. En tanke är att inleda undervisningen i svenska redan på asylboendena. En annan är att snabba på valideringsprocessen rejält. Validering är värdering och erkännande av kunskaper och kompetens oavsett hur personen tillägnat sig den.

En tredje idé är att staten tar ansvar för kompletteringsutbildning om det behövs för att valideringen ska kunna slutföras.

Enligt Arbetsförmedlingen fortsätter efterfrågan på arbetskraft att öka. Men att öka sysselsättningsgraden bland födda i Sverige är svårt, den är redan hög.

– Utrikes födda utgör därför ett nödvändigt tillskott på arbetsmarknaden för att Sverige ska klara sin framtida försörjning, slog myndigheten fast i en rapport till regeringen i november.

Det är bara att kavla upp ärmarna och sätta igång.