Mejla

Wolfgang Hansson

Klimatomställningen en säkerhetspolitisk hit

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

KOLUMNISTER

När klimatomställningen kommer på tal suckas det oftast tungt om hur svårt det blir och hur mycket det kommer att kosta.

Men det finns en uppsida som sällan uppmärksammas.
Säkerhetspolitiskt är stopp för fossila bränslen en hit.

När det stora klimattoppmötet i Glasgow inleds så handlar det om att försöka pressa länder att minska sin användning av olja, gas och kol och ersätta det med framför allt vind, sol och vatten.

I det korta och medelkorta perspektivet skapar omställningen givetvis problem. Bilparken behöver bytas ut från bensin och diesel till el- eller vätgasbilar. Tunga industrier måste byta energisystem.

Men om länder tittade på klimatomställningen ur säkerhetspolitisk synvinkel skulle de se de enorma fördelarna med att snabba på klimatomställningen. Särskilt i Europa.

EU importerar 96 procent av sin råolja från länder utanför unionen. Det mesta från instabila regioner där terrorism och interna konflikter ökar, enligt en studie från Cambridge Econometrics 2020. 31 procent av den importerade råoljan kommer från Ryssland. 21 procent från Mellanöstern.

Polis och säkerhetspersonal i Glasgow, Skottland, där klimattoppmötet hålls.

2018 kostade det EU över 2 000 miljarder kronor att täcka sitt oljebehov.

Bilden är liknande när det gäller naturgas där 83 procent importeras. 41 procent av EU:s import kommer från Ryssland. Mellanöstern och Nordafrika står för en betydande andel.

Eftersom den nya gasledningen Nordstream II står färdig att tas i bruk när tyska myndigheter ger sitt tillstånd kommer andelen rysk gasimport sannolikt att öka.

Enda alternativet

Nästan hälften av EU:s kolimport kommer från Ryssland.
Den senaste månaden har visat riskerna med att en så stor del av EU:s energibehov är beroende av import.

De oljeproducerande ländernas kartell Opec har vägrat att öka produktionen trots att vi de senaste månaderna sett en stark ökning av efterfrågan på grund av återhämtningen efter coronapandemin. Följden har blivit kraftiga prisökningar på olja, bensin och diesel.

Eftersom EU har ambitiösa klimatmål försöker många länder minska sin användning av framförallt kol men även olja. Då investeringar i förnybara energikällor ligger långt efter energibehovet så är naturgas det enda alternativ som återstår som släpper ut mindre koldioxid.

Men Ryssland har vägrat öka sin export utöver redan gällande avtal vilket lett till extremt kraftiga prisökningar. President Putin har använt energikrisen för att pressa EU och Tyskland att ge klartecken till att låta gasen börja flöda i Nordstreams II:s ledningar.

Den senaste krisen har på ett brutalt sätt satt fokus på Europas starka energiberoende av Ryssland och länder i Mellanöstern. En mycket ohälsosam situation.

Beroendet varierar kraftigt mellan olika länder men stormakten Tyskland tillhör de som sitter rejält fast i Kremls grepp. Särskilt efter att Angela Merkel bestämde sig för att lägga ner all kärnkraft.

Begränsa extremväder

Kanske är det en slump att Tyskland tillhör de länder som inte gärna använder tuffa ord mot Ryssland eller propagerar hårdast för utökade sanktioner. Men det är givetvis svårt att vara tuff mot Putins aggression mot exempelvis Ukraina när tyskarna samtidigt riskerar att frysa varje vinter ifall Ryssland drar åt gaskranen.

Många länder och särskilt EU har otroligt mycket att vinna på att snabbast möjligt ställa om till förnybara energikällor. För varje fat olja och varje kubikmeter naturgas som EU slipper importera ökar unionens säkerhetspolitiska handlingsutrymme.

Ur den synpunkten är övergången till sol, vind och vatten en lysande affär. I stället för att fylla kassakistorna hos arabiska shejker och Kreml kan man låta pengarna gå till europeiska företag som producerar förnybar energi.

På köpet bidrar EU på ett föredömligt sätt till att minska koldioxidutsläppen och därmed begränsa ökningen av extremväder och höjning av havsnivåer.

Energiförsörjningen är grunden till modernt välstånd och därför av största säkerhetspolitiska vikt. Ju mindre beroende EU och andra länder är av energiimport från auktoritära regimer desto friare står de från försök till utpressning eller nycker från olika diktatorer och autokrater.

Att hålla tillbaka allvarliga klimateffekter minskar också risken för nya konflikthärdar, stora flyktingströmmar och andra säkerhetspolitiskt allvarliga situationer.

Det är "win-win" hela vägen.

ANNONS

Undernäring dödar barn - din gåva kan rädda liv.

Extern länk från UNICEF

Klicka här

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

Bolund: Domen hård även om vi lyckas

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimat & miljö

Fossila bränslen

Opec

EU

Olja

Klimatförändringar

Ryssland