Den nya storkonflikten mellan USA och Kina

Kinas ledare Xi Jinping. Kinas självförtroende som stormakt växer hela tiden, skriver Wolfgang Hansson.

Är konflikten om den lilla demokratin Taiwan nästa stora slagfält mellan stormakterna USA och Kina?

De senaste dagarnas rekord i kinesiska flygningar genom Taiwans flygzon tyder på att en farlig upptrappning är på gång.

Taiwan känner pressen och vädjar om omvärldens stöd.

Normalt brukar Taiwan hålla en låg profil. De kinesiska flygningarna är numera rutin. Men den här gången har Taiwans kvinnliga president, Tsai Ing-Wen, gått ut och varnat omvärlden för katastrofala följder ifall Kina med våld skulle införliva Taiwan. Både för demokrati, regional fred och för tillgången till de viktiga halvledare som det i dag råder brist på och där Taiwan är världsledande.

Varningen kommer samtidigt som Kina på ett uppseendeväckande sätt ökat sina militära provokationer mot Taiwan. De första fyra dagarna i oktober flög rekordmånga kinesiska militärflygplan, 152 stycken, genom Taiwans militära flygidentifikationszon. Detta är inte detsamma som nationellt luftrum men Taiwan och omvärlden uppfattar det ändå som en upptrappning då överflygningarna är så många. Några av planen uppges kunna bära med sig kärnvapen och några skedde nattetid. Även det nytt.

Ett kinesiskt stridsflygplan av typen J-16.

En ond spiral

Man kan se det som en tillfällig styrkedemonstration av Kina vars start råkade sammanfalla med deras nationaldag. Kina följde dock upp de kommande dagarna med upptrappade flygningar.

Man kan också se det som en reaktion på att ett brittiskt krigsfartyg nyligen gick igenom Taiwansundet och att USA ökat sin militära närvaro i området. En ond spiral där den ena sidans aktion besvaras av den andra.

Taiwans luftförsvar lyfter rutinmässigt för att markera mot de kinesiska överflygningarna, dock utan att konfrontera de kinesiska planen.

Konflikten mellan de två länderna har pågått ända sedan det moderna Kina grundades 1949 och de besegrade nationalisterna flydde till Taiwan men har under en stor del av tiden varit mycket nedtonad.

Konfliktnivån har vridits upp

Det är Kina som bestämmer konfliktnivån med sitt agerande. Sedan Xi Jinping blev president har den vridits upp rejält. Inte minst sedan han slog fast att Taiwan ska införlivas med Kina även om det måste ske med våld.

Taiwans president Tsai Ing-Wen varnar omvärlden för katastrofala följder om Kina med våld skulle införliva Taiwan.

De två länderna har de senaste årtiondena utvecklats åt helt olika håll. Taiwan betraktas i dag som en av Asiens främsta och mest välfungerande demokratier medan förtrycket i Kina hela tiden ökar.

Det är många faktorer som samverkar till att Taiwan ligger högt och fortfarande stiger på världens dagordning.

Kinas strypgrepp på Hongkong har tagit död på det lockbete som Peking tidigare viftade med – ”ett land, två system”. Ingen i Taiwan tror längre att Kina skulle acceptera demokratin på ön ifall man lät sig införlivas med Kina.

Motståndet bland taiwaneser att ge upp sitt självstyre har därför ökat.

President Biden har visat att det är Kinas ökande makt, både militärt, ekonomiskt och tekniskt som utgör den största utmaningen för USA. Biden vill att andra länder i regionen ska hjälpa USA att hålla Kina på mattan.

USA har genom åren låtit förstå att man kommer att ingripa militärt om Kina angriper Taiwan.

USA:s dyrbara löfte

Kina vägrade 2016 att följa ett utslag i den internationella skiljedomstolen i Haag där det slogs fast att Kina inte har ensamrätt till territorialvattnen i Sydkinesiska sjön som även Vietnam, Filippinerna, Malaysia och Taiwan gör anspråk på.

I stället har Kina byggt konstgjorda öar med militärbaser på för att understryka sina krav på överhöghet i området.

Sammantaget har det lett till att Joe Biden blåst liv i två nya allianser.

The Quad – en kvartett som består av Indien, Japan, Australien och USA – har träffats flera gånger för att diskutera hur man ska hantera Kinas ökade makt och aggressivitet i sitt närområde.

Aukus – ett strategiskt försvarssamarbete med Australien och Storbritannien. USA lovar att sälja atomdrivna ubåtar till Australien vilket gör att man kan patrullera i vattnen utanför Kina på ett mycket mer ihållande sätt. En tydlig signal till Kina om att det är fler länder än USA som är beredda att bidra till att dämpa Kinas maktambitioner.

USA har genom åren låtit förstå att man kommer att ingripa militärt om Kina angriper Taiwan. Men ju mäktigare Kina blir desto större blir kostnaden för USA att hålla det löftet.

Farligt nära ett krig

Experterna hävdar att det inte är någon omedelbar risk för krig. Men med den upptrappning som nu pågår finns alltid risken för misstag och missförstånd som kan leda till rena krigshandlingar.

I stormens öga står Taiwans 23 miljoner invånare. Även om ön tack vare amerikanska vapensystem har ett sofistikerat försvar så vore man sannolikt en munsbit för Kina som numera har världens största flotta i fartyg räknat och kraftigt bygger ut även sin kapacitet i luften.

Kinas självförtroende som stormakt växer hela tiden och den nationalistiska chauvinismen i landet ska inte underskattas. I den kinesiska kalkylen ligger att USA i ett visst läge inte ska anse det mödan värt att militärt försvara Taiwan.

När det sker är vi farligt nära ett nytt krig.

Följ ämnen i artikeln