Kriminalrapporten är ett ideologiskt smörgåsbord

Brottsförebyggande rådets årliga statistik, publicerad i dag, är ett politiskt smörgåsbord.

Regeringen slår för bröstet, oppositionen rasar och ledarskribenter från vänster till höger få vatten på sina kvarnar.

För oss som inte har en underliggande ideologisk drivkraft i läsningen av de dagsfärska kriminalrapporterna går såväl tråkiga som upplyftande nyheter att finna.

Dystrast är siffran för det dödliga våldet under 2020 är den högsta sedan Brå för snart 20 år sedan inledde mätningarna.

124 personer mördades. Nästan dubbelt så många som 2012, året som stod för den lägsta siffran av dödligt våld under 2000-talet.

Statistiken är inte sensationell. De senaste sex åren har antalet mord legat på en högre nivå än åren dessförinnan. Orsaken är alla dessa gängkonflikter som plågar nationen med uppgörelser på gator och torg.

En sak sticker emellertid ut i den senaste rapporten. Det är väsentligen i Stockholm som antalet mord ökar. Exempelvis Malmö och Uppsala noterar minskningar.

Nu handlar dock inte kriminalstatistik bara om denna brottskategori.

Siffror finns även för alla dessa inbrott och stölder som sällan når rubrikerna eller blir föremål för debattprogram, men som kan vara nog så drabbande och allvarliga.

Pandemin har, inte överraskande, påverkat både människor och statistik. Regler och rekommendationer om social distansering har lett till att människor rör sig mindre utomhus, vilket i sin tur har frigjort polisiära resurser som använts på annat sätt.

Vissa polisuppgifter har i princip försvunnit. Som kommenderingar till fotbollsmatcher, bevakning av statsbesök och arbete på flygplatser.

Brå:s utredare har dragit den rimliga slutsatsen att polisens förändrade sätt att arbeta sannolikt bidragit till att antalet handlagda brott har ökat och att antalet misstänkta personer blivit fler.

Antalet anmälda skadegörelsebrott, inte sällan riktade mot myndigheter, har ökat. Likaså narkotikabrotten.

Pandemin märks även på de brott som traditionellt begås i det offentliga rummet. Antalet anmälningar av misshandel av obekant, personrån och fickstölder har minskat.

Svårare är att dra slutsatser om coronan haft någon inverkan på antalet anmälda våldtäkter.

I fjol anmäldes 93 60 våldtäkter, vilket var en ökning med nio procent. Noterbart är att hela ökningen rör brott mot personer under 18 år.

Det skulle gå att fortsätta rabbla siffror hela dagen. Men jag tror att jag har fått med det viktigaste och stannar här.

Andra lär ta materialet vidare. Det är ingen vågad gissning att denna statistik kommer att ventileras och leda till utspel och politiska dispyter.

En uppståndelse som intimt hänger ihop med att brott och straff, ett politikområde som länge puttrade och muttrade i marginalen, numera är ett av väljarnas viktigaste.

Utvecklingen kan bero på att medier och politiker i dessa dagar pratar om kriminaliteten dagarna i ända. Eller på att tidningar, radio och tv och partiernas rättspolitiska talespersoner lyhört har fångat upp en förändring i folkdjupet.

Vad som är hönan och vad som är ägget är som i så många andra sammanhang en hopplös fråga och jag skulle inte bli förvånad om någon doktorsavhandling förr eller senare kommer fram till att den ena förklaringen inte utesluter den andra och att det är en växelverkan som har skapat vår tids intresse.

Sverigedemokraterna hittar säkert en anledning att veva: man behöver ju inte läsa Bulletin för att veta att människor med utländsk bakgrund är överrepresenterade i vissa brottskategorier.

Moderaterna ger regeringen skulden, Vänsterpartiet mumlar om socioekonomiska faktorer och Socialdemokraterna rapar upp alla lagar som har stiftats de senaste åren.

I Brå:s rapporter finns någonting för alla.

För ett par veckor sedan hittades en död kvinna  i en lägenhet i Järfälla norr om Stockholm. En förundersökning gällande mord är inledd. I Stockholm ökade antalet mord under 2020, i bland annat Malmö och Uppsala minskade de.