Tio års fängelse för statligt beställt mord

Ett statligt beställt mord på en regimkritiker med över en miljon följare i sociala medier.

Domen i dag i Gävle tingsrätt låter mer som hämtad från en roman av John le Carré än ett av alla dessa våldsbrott som ingår i en svensk domstols uppgifter att avhandla.

Nu misslyckades torpeden, utskickad av ledningen för skurkstaten Tjetjenien, med sitt uppdrag och straffet blev därför tio års fängelse för försök till mord.

En ung kvinna, som inledde en sexuell relation med den oppositionelle bloggaren, med all sannolikhet för att rekognoscera och planera, döms till åtta års fängelse.

Detta är hårda straff. Det var inte särskilt många år sedan som personer som lyckats med sin avsikt att slå ihjäl en medmänniska åkte på tio år.

Men numera skärps de flesta paragraferna och att även ett i ärlighetens namn taffligt genomfört mordförsök resulterar i en så här pass hård reaktion är helt i enlighet med lagstiftarens intentioner och domstolens avvägning är således inte mycket att orda om.

Det är för övrigt också de straff som chefsåklagare Per Lindqvist vid nationella åklagarkammaren på riksenheten för säkerhetsmål hade yrkat på.

Både mannen och kvinnan utvisas efter avtjänat straff och får aldrig mer återvända till Sverige. Ett beslut som nog få sörjer.

Tjetjenske bloggaren och regimkritikern Tumso Abdurachmanov, 34.

Det har flutit både blod och vatten sedan Tumso Abdurachmanov anfölls i sitt hem i Gävle i februari i fjol av en man försedd med hammare.

Det var en viktig opinionsbildare som överfölls. Abdurachmanov har enligt Säpo sammanlagt några miljoner följare i olika sociala medier.

Bara på Youtube är cirka 350 000 personer intresserade av hans utspel om människorättsbrott och korruption i sitt hemland, en delrepublik i den ryska federationen som inte lyder Moskva i någon större utsträckning.

När mannen vaknade av det första slaget hade det gått nästan ett år sedan den inflytelserike talmannen i det tjetjenska parlamentet, Magomed Daudov, proklamerat en "blodfejd" mot honom.

Bloggarens förbrytelse bestod i att ha kallat Tjetjeniens förre president Achmad Kadyrov, mördad 2004, fader till nuvarande despot, för "förrädare".

Den 20 minuter långa filmen i vilken talmannen uttalade sin förbannelse prånglades snabbt ut på internet och fick stor spridning.

Abdurachmanov, en orädd ung man, hade skäl att känna oro. Listan på påstådda utomrättsliga avrättningar är lång och vittnesmålen om tortyr och andra grova överträdelser av internationella avtal skulle kunna bilda luntor tjockare än de telefonkataloger som en gång i världen fanns.

För bara några månader sedan svartlistade USA den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Detta fall var säkerligen en intressant upplevelse för den juristdomare och de nämndemän som normalt tillbringar sina dagar med att bena i rattfyllerier, banala bokföringsbrott och vårdnadstvister.

Det är med stigande häpnad jag läser domskälen. Smaka bara på följande mening:

"Åklagaren har redogjort för att flera personer har varit inblandade, däribland mannen som uppträdde som militär i Groznyj, personer som har köpt och transporterat en personbil till Sandviken och kontakten VAR".

Ramzan Kadyrov.

Möten har hållits i Groznyj, Moskva och Italien, flera resor med tåg och flyg har genomförts, bil har köpts i Litauen, rekognosceringsresa till Gävle har gjorts.

Säpo har lagt ner månader på utredningen och lyckats bevisa allt detta, med benäget bistånd av den dömde torpeden som i förhör har pratat om allt mellan himmel och jord och som bland annat hävdat att han blir mördad om han någonsin sätter sin fot i Moskva igen.

Det finns ingen anledning att tvivla på den punkten.

Och ett politiskt drama av den här digniteten vore inte komplett utan en honungsfälla, gillrad av en ung dam som i förhör suttit och tyckt synd om sig själv och uttryckt längtan efter sina barn.

Det finns ingen uppgift om den sammanlagda kostnaden, men den här operationen kan inte ha varit billig. Gärningsmannen utlovades 60 000 euro i belöning samt generöst tilltagna fickpengar.

Ingen personlig koppling mellan gärningsman och offer finns och tingsrätten konstaterar att den enda rimliga förklaringen är att Tjetjenien ligger bakom beställningen.

En intressant fråga återstår. Varför har detta brott väckt större internationellt intresse än svenskt? Bjässar som New York Times och BBC har varit betydligt mer på hugget än tidningar, radio och TV här hemma.

Det är ju inte som att politiska mord beställda av regimer i andra länder är vardagsmat i Sverige.

Överfallet är journalistiskt viktigt att uppmärksamma. Och kommersiella godbitar - torped, svekfull älskarinna - saknas inte.

Nyhetsvärdering är lika lite en exakt vetenskap som ett fenomen som alltid låter sig förklaras.