Att få barn öppnar ett helt nytt helveteshål

När barnen kommer glömmer man bort sina gamla orosmoment.

Barn. Ska man ha några eller?

I min favoritblogg, Bloggbevakning, läser jag om Kissie och hennes barntankar. Hon befinner sig på Rhodos med sin pojkvän och de verkar ha det himla trevligt.

När jag var lika gammal som Kissie hade jag redan två barn, men fem år tidigare reste även jag till en grekisk ö och var nykär i min kille. Så jag är inte dum, jag förstår myset. Du frågar ”varför skulle jag vilja byta bort det här livet?”

För att du vill bli mamma. Och om tjugo år, när barnet har lämnat dig, så kan du resa charter, utan förhinder och utan Bamseklubb.

Kära Kissie, om du funderar på barn så betyder det något. Och ingen kan någonsin veta om det var värt att bli mamma. För hur kan du veta hur ditt liv skulle sett ut utan barnen? Det kan du inte.

Inte kan man ångra sig heller.

De säger att det finns människor som ångrar sina barn. Att det blev för tungt. För tungt är det, Kissie. Och framför allt är det så här med barn: du kanske vet vad ångest inför ditt eget mående innebär. Men när ett barn föds och du måste bära dess lidande, då öppnas ett helt nytt helveteshål.

Jag vet att det finns de som skriver kvällsbok innan de somnar. De skriver ner saker de har gjort bra under dagen i syfte att stärka sin självkänsla (eller var det självförtroende?)

Säkert bra för dem. Men jag hinner inte. Och om jag hann skulle jag först skriva ner allt jag gjorde fel och sedan skulle jag behöva en ny bok. Och sedan skulle jag somna med ansiktet pressat mot det fuktiga bläcket så att jag blev tvungen att vakna till en ny medioker dag med mina brister inpräntade i pannan.

Blir du sugen nu Kissie?

Du förstår, du är säkert bra på det du gör, men när du får barn måste du vara beredd på att misslyckas varje dag för resten av ditt liv trots att du gör allt du kan. Och när allt är över kan du inte ens vara säker på att få ett tack.

Risken är stor att du aldrig känner att du duger. Jag vet inte ens om den här texten duger. Men jag har varit i branschen så länge att jag inte ens reflekterar över det. Jag är ändå bara rädd att det ska hända mina barn något. Att killarna ska bli tonåringar och klättra upp på strömförande tåg. Att min bebis ska fastna mellan trappstegen i trappan och behöva sågas loss. Att min dotter inte trivs när hon börjar gymnasiet i höst.

Jag kan inte vara rädd för att förlora jobbet, Kissie. Och det är väldigt skönt.

Det var hit jag hoppades att texten skulle hinna fram innan den tar slut. Att du kanske tror att du har problem, men vänta bara tills du får barn. Herregud så många problem!

Och vet du vad som är så bra med det? Att du fullständigt glömmer bort vad du oroade dig för innan barnet kom. Det är magiskt.


TORR INFORMATION

Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” låg i vår brevlåda och Joachim förbjöd mig att kasta den. Vadå krisen eller kriget? Krig känns ganska krisigt.

TORRJÄST

Innehållet stämmer dock väldigt bra överens med titeln. För när jag läste om vad ett matförråd bör innehålla så upplevde jag stor kris.