Slaget om Löfvens efterträdare är inlett
Två ministrar har gett sig in i leken
Slaget om vem som ska efterträda Stefan Löfven som Socialdemokraternas partiledare har börjat.
Anders Ygeman och Ardalan Shekarabi har i god tid gett sig in i leken. Lite i smyg måste man säga.
Med alla mänskliga mått mätt kommer valet nästa år att vara Stefan Löfvens sista som partiledare för Socialdemokraterna. Nästa år fyller han 65 år och tioårsjubilerar dessutom som partiledare efter ett decennium fyllt av globala kriser som han tvingats hantera.
I början av november har Socialdemokraterna kongress där de ska trimma formen inför valet tio månader senare.
Men det är inte bara politikens innehåll som kommer att diskuteras där. En minst lika stor fråga, som dock inte kommer att stå på dagordningen, är vem som ska efterträda Löfven som partiledare.
Kongressen innebär ett utmärkt tillfälle för de hågade att visa upp sig. Samtidigt som den erbjuder möjligheter för de aktiva i partiet att ta upp frågan mellan skål och vägg (under förutsättning att coronarestriktionerna är avvecklade).
Två statsråd har i god tid anmält sitt intresse. På ytan handlar diskussionen om framtiden för karensdagen i sjukförsäkringen. Men meningsutbytet har alltså flera bottnar.
Det ena statsrådet är energiminister Anders Ygeman. Han är också ordförande i Stockholms stads partidistrikt, ett av Socialdemokraternas vänsterdistrikt.
De vill, liksom bland andra partidistrikten i Kronoberg och Skåne, avskaffa karensdagen i sjukförsäkringen. Den är tillfälligt inhiberad på grund av coronapandemin, man kan begära att få kompensation för karensavdraget i sjuklönen.
Men Ygeman och andra kritiker vill avskaffa den permanent, med motiveringen att folk då inte av ekonomiska skäl går till jobbet fast de är sjuka.
Ygeman går alltså emot den gällande partilinjen. Han tar i god tid plats på scenen inför det partiledarval som kan komma om i runda slängar två år.
Ardalan Shekarabi är socialförsäkringsminister med ansvar för sjukförsäkringen. Men också ordförande i Uppsala partidistrikt, ett högerdistrikt. Han delar inte alls Ygemans uppfattning.
Shekarabi menar att karensdagen är en fråga för arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare. De får förhandla om hur den här frågan ska skötas i framtiden.
Han har alltså också klivit fram i rampljuset. Genom att gå emot Anders Ygeman.
Den som tycker att det här är finlir har givetvis rätt. Men finlir kan vara nog så intressant i spelet om makten i politiken.
Enligt normal partilogik ska ministrar inte uttala sig om frågor som de inte själva ansvarar för. Och om de gör det ska de uttrycka sig grumligt. Det gjorde inte Ygeman.
Statsråd ska helst inte gå i polemik med varandra. Men det gjorde Shekarabi. Han kunde ha nöjt sig med en utslätad kommentar om att det är kongressen om ett halvår som får avgöra. Men det gjorde han alltså inte.
Fortsättning lär följa. Andra kandidater som nämns i den ännu så länge lågmälda diskussionen om Löfvens efterträdare är finansminister Magdalena Andersson, inrikesminister Mikael Damberg, socialminister Lena Hallengren och näringsminister Ibrahim Baylan.
Argument för att ha en karensdag, då man inte får betalt för att vara hemma, i sjukförsäkringen är att den avhåller människor från att vara hemma trots att de inte är sjuka utan bara vill ha en hemmadag. De tycker att det blir för dyrt.
Karensdagen, som sedan 2019 heter karensavdrag, återinfördes på 1990-talet i samband med den djupa ekonomiska kris som Sverige då gick igenom.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.