Politikerna febrar om terrorister och glömmer tant Agda

Det går knappt att föra över en spänn till farfar i Turkiet utan att behöva oroa sig för att nationella insatsstyrkan ska slå in dörren och börja yra om terrorism och penningtvätt.

Men bedragare som lurar livsbesparingar av gamla tanter erbjuds generösa villkor och kryphål.

Aftonbladet och Viafree har ägnat de senaste avsnittet av programmet ”200 sekunder” åt nätbedragare som inte utan förslagenhet och list förmår äldre människor att föra över ansenliga summor.

En lukrativ bransch som bara sedan i april 2018 tros ha inbringat 400 miljoner kronor.

Fråga Maj-Britt Carlsson, 80, som gav bort 900 000 kronor till en medelålders kvinna som utgav sig för att ringa från Länsförsäkringar. Pengar som hon hade tänkt att hennes barn skulle få ärva.

Maj-Britt, 80, blev lurad på sina livsbesparingar.

Bedragaren hade tagit reda på Maj-Britt Carlssons personnummer, bad henne knappa in sin kod i bankdosan och fick henne att uppge svarskoden.

Riktigt så enkelt var det nu inte att komma över livsbesparingarna. I fyra dagar höll den trevliga telefonrösten på med dittan och dattan innan allt var klart.

Detta elände väcker onekligen frågor. Som varför inte banken har rutiner som gör att larmet går när ovanliga och stora transaktioner görs.

Jag är sannerligen inget snille gällande de här sakerna, men att någon it-talang över 50 år efter att mänskligheten lyckades landstiga på månen skapar ett program som hade anat oråd då mönstret på Carlssons konto bröts låter inte omöjligt.

Ola Kallemur, kommunikationschef på Länsförsäkringar, har dock en inte oväsentlig poäng i intervjun i 200 sekunder:

– Vi följer den praxis som Allmänna reklamationsnämnden utformat, säger han.

Ola Kallemur, kommunikationschef på Länsförsäkringar.

Att så är fallet framgår med lika önskvärd som dyster tydlighet. 200 sekunder har granskat 169 fall i vilka bankerna vägrar erkänna ansvar för 24 miljoner kronor som har gått till nämnden.

Den lurade stackaren som försökt få upprättelse anses inte sällan ha varit ”särskilt klandervärd” och ”grovt oaktsam” och kan glömma att få tillbaka besparingarna när nämnden har sagt sitt.

Sant är att människor, även pensionärer, har ett eget ansvar. Viss försiktighet är inte ett orimligt krav.

Men med det sagt har ju den sköna nya världen och dess bankväsende tvingat på människor ett digitalt sätt att sköta sina affärer. Med den framstegsoptimismen följer rimligen också ett ansvar.

Varför är noggrannheten inte större när ett bank-id plötsligt öppnas på en enhet som aldrig har varit i närheten av kontot tidigare?

En annan aspekt på problemet är politikernas undfallenhet. Ursäkta om jag stör mitt i den febriga debatten om kriminella klaner, men det verkar som att skjortärmar behöver kavlas upp och ett arbete göras.

Möjligen bör betaltjänstlagen ses över. Som den ser ut nu ställs mycket höga krav på offret.

Begreppet ”särskilt klandervärt” betyder i praktiken att den som har blivit blåst av en slipad bedragare är lika värdelös som den som lämnat in kortet i baren eller låtit det ligga kvar på filten på en välbesökt strand under ett dopp.

Möjligen är en ändring på gång, i en färsk dom tolkas begreppet på ett annat sätt och den lurade vann, men ett avgörande i tingsrätten är lika lite en svala som gör en sommar som ny praxis. Det jobbet sköter Högsta domstolen.

Tills vidare får det anses vara dystert att lagstiftaren inte är tillnärmelsevis lika intresserad av dessa frågor som den är av brottslighet som lättare når löpsedlar och allmänhet.

Många som någon gång har försökt föra över pengar till farmor i Irak eller flickvännen i Nederländerna förstår nog vad som nu är på gång i denna kolumn.

Paragrafer om terrorfinansiering och penningtvätt ses över och skärps mest hela tiden.

2016 ändrades en lag för att göra det enklare för åklagare att bevisa att någon finansiellt stödde al-Qaida, IS och allt vad terrorgrupperna heter.

Redan året efter trädde en ny lag i kraft rörande denna brottslighet samt penningtvätt. Den har skärpts i olika omgångar, nu senast vid årsskiftet ökade kraven på bankerna.

Om jag inte visste bättre hade misstanken infunnit sig att hårdare tag mot skäggiga islamister är ett säkrare kort för att vinna val än omsorg om tant Agda.

 

200 sekunder är Aftonbladets och Viafrees tv-program för snabba granskningar – som passar utmärkt att titta på i din mobiltelefon.

Robert Aschberg och Lindah C Mohlin synar maktmissbruk, samtidsfenomen och enskilda fall som väcker känslor.

SÅ TIPSAR DU 200 SEKUNDER

Missa inte förra avsnittet av 200 sekunder!