Perssons bank slår rekord i fräckhet

En Bandidos-president hade inte kunnat uttrycka sig tydligare

Göran Persson, Swedbanks styrelseordförande sedan 2019.

Att medvetet profitera på andras olycka är behäftat med viss socialt stigma för normalt uppfostrade människor. Så kallad greedflation, att företag passar på att höja sina priser mer än inflationen, har därför blivit ett känsligt ämne under den ekonomiska krisen. Ingen företagsledare vill bli påkommen med att roffa åt sig värdesaker i de pyrande resterna av människors raserade privatekonomi. Skulle man kunna tro.

I själva verket skryter vd:ar om det helt öppet. När Essity, tillverkare av blöjor, mensbindor och inkontinensskydd släppte sin rapport i veckan berättade chefen Magnus Groth att bolaget fått se sina kostnader stiga med 11,9 procent under 2022 på grund av inflationen men höjt priserna med 13,3 procent.

“Vi är väldigt, väldigt stolta”, förklarade Magnus Groth för Di-tv och avslöjade samtidigt hur Essity lyckats med detta konststycke: “Vi har produkter som människor behöver varje dag”. Hosta upp stålarna eller kissa ned dig, valet är ditt.

Detta är egentligen inget konstigt, eller ens något att uppröras över. Det är bara så det fungerar. Börsbolag är som robotar  programmerade att maximera sin vinst.

Rekordvinst för Swedbank

Men det finns direktörer som tar saken ett steg längre. I tisdags presenterade Swedbanks vd Jens Henriksson ett bokslut som (precis som för de andra bankerna) visade på rekordvinst. Under fjärde kvartalet ökade bankens så kallade räntenetto med hela 62 procent jämfört med 2021. Förklaringen står att läsa svart på vitt i rapporten: banken har låtit bli att höja räntan på kundernas sparkonton i samma takt som marknadsräntorna stigit. Ett skolboksexempel på greedflation. Med hjälp av detta lyckades Swedbank svinga sig över sitt övergripande mål: 15 procents avkastning på det egna kapitalet. 

Hör ni ljudet av medborgarnas applåder? Inte? Det kan isåfall bara bero på en sak: brist på tacksamhet. Att Swedbank i den värsta krisen i mannaminne passat på att klämma åt sina kunder lite extra är nämligen något som alla borde glädjas åt enligt Jens Henriksson. 

“Jag tror att hela det politiska systemet ser att det är bra att vi har lönsamma banker”, säger han till Dagens Industri. 

Det där är ett argument som bankdirektörer ofta framför. Det de inte berättar är varför vi ska vara så lyckliga. Det är rätt enkelt. Om banker går med vinst minskar risken för att staten ska behöva rädda dem vid en kris.

Överpriser kan alltså ses en slags avgift vi får betala för att bankerna inte ska dra med sig ekonomin i avgrunden efter huvudlös utlåning (som de gjorde på 90-talet och sedan igen i Baltikum 2008-2009). 

Har lagt ner 300 kontor

Jens Henriksson har dock ett förslag. Han kan tänka sig att växla ned uppskörtandet ett snäpp och återbetala en miljard till de hårt pressade kunderna. På ett villkor: att regeringen tar bort bankskatten som kostar Swedbank ungefär lika mycket. En Bandidos-president hade inte kunnat uttrycka sig tydligare.

Det måste vara något slags rekord i fräckhet. 

Vi talar trots allt om en bank med marknadens mest missnöjda kunder, som lagt ned över 300 kontor i Sverige, som genom att tvätta pengar åt ryska oligarker fläckat ned Sveriges rykte utomlands, som blev ertappade med att i åratal lurat sina fondkunder och svarade med att stämma (!) de som vågade klaga. Och sist men inte minst: en bank som finns kvar tack vare svenska skattebetalares vänlighet att gå i borgen för den 2008. 

Jens Henriksson får Swedbanks högt upptrissade vinstmål på 15 procent att låta som en naturlag. “Det är vad som kännetecknar en välskött och professionell bank i Europa”, slog han fast. Uttalandet framstår som lite märkligt mot bakgrund av att Swedbanks största ägare Sparbankerna redovisar en avkastning på runt hälften.

”Här ska städas rent”

Betyder det att de är misskötta och oprofessionella? Nja. Förra året hade Sparbankerna Sveriges mest nöjda bankkunder och 2008 kunde de tack vare sina starka finanser rädda Swedbank genom att skjuta till mer pengar. 

Sedan 2019 heter Swedbanks styrelseordförande Göran Persson. “Här ska städas rent”, förklarade han i samband med tillträdet. Arrogansen på direktionsvåningen verkar han dock inte helt ha vädrat ut. Det kan bli dyrt. Eller som Göran Persson själv konstaterade i ett tal på Swedbanks stämma ifjol:

“Det finns inget som är så farligt att förlora som anseendet. Det tar tid att bygga upp. Det kan förloras i några slarviga formuleringar, vara borta på grund av några medarbetares klantiga tilltag”. Kloka ord.