En bräcklig framgångssaga går mot våldsamt slut

Militären lämnar sällan ifrån sig makten frivilligt.

Sudan riskerar att bli ännu ett offer där en bräcklig demokrati krossas när militären upptäcker att deras makt och privilegier är hotade.

Varningssignaler har inte saknats.

Kuppmakarna har utlyst undantagstillstånd.

Den internationella flygplatsen i huvudstaden Khartoum uppges vara stängd. Internet- och telefonförbindelserna ligger till stora delar nere. Premiärministern och ett antal andra ministrar uppges ha satts i husarrest på okänd ort.

Det kan vara den gamle fängslade diktatorn Omar al-Bashirs anhängare som ligger bakom kuppen.

Han har begärts utlämnad av den Internationella brottmålsdomstolen i Haag, anklagad för folkmord i provinsen Darfur. Mycket pekar mot att de makthavare som tog över 2019 är beredda att lämna ut honom. Men om militären återtar makten fullt ut lär det knappast ske.

Kuppgeneralen, som ingick i övergångsrådet hävdar att utvecklingen mot demokrati så småningom ska fortsätta. Men så brukar militärer säga när de tar över makten. Att militären skjuter skarpt mot de som motsätter sig kuppen talar sitt tydliga språk.

Demokratin i Sudan är väldigt ung och bräcklig ocgh därför lätt att rasera.

Sudans ex-president Omar al-Bashir.

Det var för två år sedan som folkliga protester ledde till en för denna del av Afrika ytterst förvånande utgång. Diktatorn Omar al-Bashir störtades och militären gick med på att dela makten med ett civilt råd där demokratiaktivister fick en viktig roll. En civil övergångsregering tillsattes också.

Meningen är att detta övergångsstyre efter demokratiska val 2023 ska ersättas av ett helt civilt styre.

Men nu verkar det som militären, eller åtminstone delar av den, fått kalla fötter.
Redan i september inträffade ett halvhjärtat kuppförsök. Sedan dess har spänningarna ökat mellan militären och den civila regeringen med premiärminister Abdalla Hamdok i spetsen.

Längtan efter stark ledare

När Omar al-Bashir störtades efter 30 år vid makten var enigheten stor att det var dags att pröva något nytt. Men alla partier och grupper var inte lika överens om hur framtiden skulle se ut.

De stora förhoppningarna om någon slags västerländsk demokrati där yttrande- och pressfrihet spelade en central roll har delvis kommit på skam. Att gå från årtionden av fullfjädrad diktatur till en välfungerade demokrati är alltid mycket svårare än entusiastiska demokratiaktivister från början tror.

Inte blir det lättare när landets ekonomi försämras och människor kämpar för att överleva. Landet plågas av höjda priser på mat och andra basvaror samtidigt med ökande arbetslöshet.

Minst fem ledande politiker i Sudan, däribland premiärminister Abdalla Hamdok, har satts i husarrest eller gripits av militären under måndagen.

Precis som i det forna kommunistiska Östeuropa finns det människor som saknar en ledare som pekar med hela handen och tycker att demokrati väldigt mycket liknar kaos. Dessa grupper ser gärna att militären tar över igen. De vill gärna se att islam återfår sin viktiga roll i samhället. Efter revolutionen 2019 avskaffades delar av sharialagstiftningen.

Demokratiaktivister och pro-militära grupper har de senaste veckorna drabbats samman i rivaliserande demonstrationer. Enligt kritiker ligger militären bakom de senare.
För två år sedan ingick båda i den paraplyrörelse som utgjorde oppositionen.

Utvecklingen påminner lite om den under den arabiska våren som startade 2011 i Tunisien och sedan spred sig över Nordafrika och Mellanöstern. De gamla makthavarna slog till slut ner upproren med våld eller kidnappade revolutionen.

Värre blodbad

Kanske är det samma sak vi nu ser hända i Sudan vars revolution av många ses som landets motsvarighet till arabiska våren.

När den gamla militärdiktaturen störtades fick minst hundra unga aktivister betala med sitt liv. Den här gången är frågan hur stor risken är för ett ännu värre blodbad. Inte minst eftersom många partier uppmanat sina anhängare att gå ut på gatorna och protestera.

Protester i Sudan efter militärkuppen.

Oron i omvärlden verkar vara stor att det demokratiska experimentet i Sudan ska gå mot ett våldsamt slut. Från USA, FN och Arabförbundet kommer uttalanden som manar till lugn och frisläppandet av alla gripna ministrar.

Sudan framstod de två senaste åren som lite av en välkommen framgångssaga i ett Afrika där envåldshärskare är mer regel än undantag och demokrati en klar bristvara.

Den senaste tiden har inneburit flera bakslag. Inte minst efter att fredspristagaren och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed låtit militären attackera Tigrayprovinsen.

Nu kan Sudan vara på väg att gå samma väg.