Orkar Löfven stå emot när ”mutti” drar åt tumskruvarna?
Angela Merkel är inte den som skriker, domderar eller hotar.
Men det innebär inte att hon inte har hårda nypor.
Orkar Stefan Löfven och ett antal andra EU-ledare stå emot när "Mutti" drar åt tumskruvarna?
Nu tar Tyskland över som ordförandeland i EU för sex månader framåt.
Högst upp på agendan står att få igenom ett gigantiskt hjälppaket för de länder som drabbats värst av coronapandemin. Tillsammans med Frankrikes Macron har Merkel lagt fram ett förslag som innebär att 7 500 miljarder kronor ska lånas upp av EU och sedan mestadels ges som bidrag för att få igång EU:s ekonomier efter pandemin.
Totalt enighet råder inom EU att det behövs en aldrig tidigare skådad ekonomisk injektion för att stimulera alla ekonomier. Alla är också ense om att detta är ett utmärkt tillfälle till
investeringar för att skapa ett mer klimatsmart och digitalt EU.
Men Sverige ihop med Danmark, Österrike och Nederländerna motsätter sig att pengarna ska ges som bidrag.
I grunden tycker jag det är en sund inställning. När alla blir hårt märkta av en pandemi är det svårt att kräva samma solidaritet som när bara några enskilda länder i den 27 länder stora klubben drabbas.
Ska svenska skattebetalare som redan drabbats hårt av pandemin i form av arbetslöshet, sjukdom och sänkt levnadsstandard plötsligt betala för att Italien, Spanien och andra länder drabbats av liknande problem? Det blir inte enkelt att få svenskar att svälja den medicinen.
Risk för missbruk
Det är svårt att förstå varför lån på förmånliga villkor inte fungerar lika bra med reservation för att några länder redan har en stor statsskuld. I praktiken blir bidragen en belöning till de länder som inte skötte sina ekonomier redan före pandemin. Med bidrag följer också risken för korruption och missbruk. Inte minst i Italien där maffian alltid försöker sko sig.
Hjälppaketet är problematiskt på flera sätt för länder som i likhet med Sverige vill ha lagom mycket EU och inte en federal stat. Tanken är att EU ska betala tillbaka lånen genom att införa klimatskatter och skatt på de stora internationella tech-företagen. Inget fel i sig men beskattning är något som hittills varit en exklusiv rättighet för medlemsstaterna. Många fruktar att hjälppaketet under coronapandemin inte blir ett undantag i ett extremt läge utan ett sätt för EU-kommissionen att flytta mer makt till Bryssel.
I den andra vågskålen ligger att Sverige ett exportberoende land. För oss är det bättre om övriga Europa återhämtar sig så snabbt som möjligt. Då har de råd att köpa svenska varor. Dessutom kan även svenska företag få stöd. Så det ligger i vårt intresse att hjälpa till.
Konflikten handlar bara om hur.
Förbundskansler Angela Merkel är inte direkt känd för att ha spenderbyxorna på. Men nu har hon bestämt sig för att krisen är så djup att ett undantag måste göras. Intensiva försök pågår för att övertala de "sparsamma fyra" att överge sitt motstånd mot att 5 000 miljarder av hjälppaketet ska ges som bidrag.
Merkels chans till comeback
Merkel är inte den som höjer rösten eller kommer med hot á la Donald Trump. Men det är ingen slump att hon jämförts med järnladyn Margaret Thatcher.
Krisen är också Merkels sista chans att lämna politiken med ett hedrande eftermäle i historieböckerna. Före coronakrisen var Merkels rykte tämligen skamfilat. Efter många framgångsrika år ansågs hon ha tappat greppet. Inte minst följderna av hennes generösa flyktingpolitik gjorde Merkel illa omtyckt av många tyskar.
Pandemin har ändrat på allt. Merkel har åter blivit "mutti", tyskarnas mamma. Merkels popularitet har ökat markant då de flesta tyskar anser att hon skött krisen på ett utmärkt sätt. Kan hon dessutom få Tyskland och EU att gå ekonomiskt stärkta ur krisen kommer hon att hyllas innan hon avgår som kansler nästa höst.
Det är här som Stefan Löfven. Mette Fredriksen, Sebastian Kurz och Mark Rutte kommer att få känna på Merkels hårda nypor. Pressen kommer att bli mycket hård på Löfven och de övriga att böja sig. Merkels mål är att räddningspaketet ska klubbas igenom redan denna månad.
Det mest sannolika är att det blir en kompromiss där Löfven och de övriga tre drar det kortaste strået.
De behöver i så fall inte skämmas. De blir inte de första som tvingats ge sig för världens mäktigaste kvinna.