Gör om, gör rätt, Anders Ygeman
Tillbaka till framtiden. Skolan i Sveriges huvudstad är ett digitalt fiasko.
Idag swishar vi svenskar miljoner kronor kors och tvärs med knapptryck på mobilen, vi attesterar löner i digitala verktyg på arbetsplatser.
Men att ha en fungerande skolplattform i Sveriges största kommun. Det, är efter en miljard (!) investerade kronor av skattebetalarnas pengar, ett fullständigt haveri.
I augusti satt programmeraren Måns Jonasson på Twitter och berättade om allvarliga säkerhetshål han funnit på skolplattformen i Stockholm, något nyhetssajten Breakit var först att skriva om. I skärmdump efter skärmdump kunde vi följa hur Måns fick ut en rad uppgifter om lärare och elever som inte ska vara offentliga.
”Det verkar som om jag kan få ut namn och personnummer på ALLA lärare i Stockholms stad” twittrade Måns Jonasson.
”Och elever” la han till i en senare tweet.
Till och med omdömen om elever ska Måns ha lyckats få fram.
Skandalen var ett faktum. Skolplattformen, vars budget om 695 miljoner kronor kraschade redan för ett år sedan, något DN var först med att berätta, och nu är uppe i hissnande summor närmare 1 miljard. Och nu var den tvungen att panikstängas.
– Det är upprörande, dundrade digitaliseringsminister Anders Ygeman.
Jo, minst sagt.
Tillbaka till framtiden. Mer än 50 år sedan vi landade på månen, mer än en miljard kronor av skattebetalarnas pengar spenderade, och fem års (!) utvecklingsarbete, så är vi tillbaka till att skicka papperslappar mellan skola och föräldrar i Stockholm.
Inte för att det var någon gigantisk skillnad mot hur vi haft det under året. Vi pratar AI och innovativa techlösningar på konferenser runt om i vårt land, men i huvudstaden ligger en ny papperslapp för veckan från Stockholms Stad på vardagsrumsbordet.
Det vill säga hundratusentals lappar varje vecka, hem till alla våra elever. Hållbart? Smart stad? Klimatvänligt?
Skolplattformen, som nu är uppe igen, är Kejsarens nya kläder, all over igen. Vi utlovas att kunna följa elevdokumentation, kunna följa planering av studieplan och bedömning, men av detta finns inget tillgängligt för oss föräldrar. Jag lyfter handen på föräldramötet i veckan, och säger vad jag sagt förut:
– Men, vi ser ju fortfarande inga bedömningar för våra elever, vi ser inga planerade prov. Plattformen är ju tom på allt sånt. Hur ska vi som föräldrar då kunna hjälpa och stötta våra elever om informationen inte finns där?
En av lärarna loggar in som förälder och ska visa oss runt på sajten, men chockas själv över hur lite hen ser.
Under tiden läraren letar och letar, säger en annan lärare till oss föräldrar:
– Är det någon mer än Frida som upplever problem med att se information på sajten?
90 procent av föräldrarna räcker upp händerna i luften.
Vi är i mitten av oktober, och som en annan förälder kommenterar:
– Den senaste nyheten som är publicerad är från i juni.
Ridå. Själv har jag försökt logga in på sajten hela kvällen, men möts av beskedet: Tekniskt fel.
Loggar man in som elev får man tillgång till mer information, så vi tipsas om att be våra barn, att få se på deras inlogg.
Varför ens barn ska få se provdatum och resultat, men inte vi föräldrar, kvarstår som en gåta. Varför ska det vara hemliga klubben för oss föräldrar om vilka prov som planeras när och vad våra barn har för resultat på proven?
Mystiken tätnar. Medan kostnaderna för skolplattformen fortsätter att rulla.
I fjol avslöjade DN att en konsult som jobbat med skolplattformen uppgett och fakturerat att han jobbat 12 timmar per dag, 240 timmar per månad, till en kostnad av 567 000 kronor. Bara den månaden alltså.
Låter inte särskilt hållbart, det heller. Ändå prisades Stockholm som världens tredje mest hållbara stad i världen härom året.
Vad jag för mitt liv inte begriper:
Varför ska varje kommun upphandla sådana här viktiga plattformslösningar kommun för kommun?
Behoven runt om i landet är ju desamma.
Vi föräldrar vill, oavsett om vi bor i Malmö, Skövde, Sunne, Härnösand eller Piteå, kunna anmäla och se frånvaro, vi vill kunna hjälpa och stötta våra elever och veta vad som är på gång i skolan, vi vill veta studieresultat, vi vill veta om det varit konflikter i skolan, vi vill veta hur vi kan hjälpa till.
Ekot på Sveriges Radio har rapporterat om att flera digitala skolplattformssystem runt om i landet skrotas efter kritik.
Umeå, Kalmar, Göteborg och Kristianstad har just nu bytt system eller är på väg att byta.
Varför ska varje kommun upphandla sin egen svindyra tekniska lösning? Det, övergår mitt förstånd. Jag är inte ensam om att undra detta.
Lärarnas Riksförbund har också fått nog.
– Det läggs väldigt mycket tid, energi och pengar på olika system runt om i landet. Och ofta skapar det frustration bland elever, lärare och föräldrar. Vi har länge krävt en nationell skolplattform som alla kan använda, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, till Sveriges Radio.
Digitalisering och nya techplattformar ÄR en fantastisk möjlighet till radikalt förbättrad kommunikation mellan hem och skola - något som förstås borde leda till bättre skolresultat och en bättre, mer hållbar skolmiljö för såväl elever som lärare.
Idag: Frustration och frågetecken.
Hur länge ska vi fortsätta låta miljardbeloppen trilla iväg?
Varför ska kommun för kommun upphandla separat istället för att vi har EN lösning som kan appliceras och fungera (!) för alla elever?
Digitaliseringsminister Anders Ygeman, dags att göra mer än bullra om att nuvarande lösning är upprörande.
Gör om, gör rätt. Och gör det nu. Sveriges elever kan inte vänta en dag till.