En perfekt storm hotar klimatomställningen
En perfekt storm har seglat upp där höga energipriser är på väg att bli en politisk bomb och ett hot mot klimatomställningen.
När det slår mot den egna plånboken är uppoffringar för klimatet inte längre lika självklara.
När länder konkurrerar om knappa resurser ökar konfliktnivån.
Räkna med en ovanligt het vinter.
Det som händer nu är en föraning om att klimatomställningen blir dyr och att det till stora delar är de vanliga konsumenterna som förväntas betala.
Elpriset har stigit kraftigt de senaste veckorna. Priset på naturgas har ökat med över fler hundra procent och bensinpriserna tickar stadigt uppåt. Sammantaget är det en rejäl nota som ska betalas.
Det är en rad faktorer som samverkar till ett olyckligt läge.
Grunden är den snabba återhämtningen när restriktionerna i spåren av den avtagande coronapandemin slopas i land efter land. Det är inte bara hjulen i Europa som drar igång utan även i Asien och Nordamerika.
Plötsligt ropar alla efter mer bränsle, gas och el samtidigt som produktionen i stort står still på gamla nivåer.
OPEC, oljeproducenternas intresseorganisation, vill inte öka sin produktion utan ser hellre att priserna ökar. De har ju dessutom fått höra att det kommer att behövas mycket mindre av olja i framtiden och har därför dragit ner på sina investeringar. Inga banker dessutom vill längre låna ut pengar till utvinning av fossil energi. Det anses inte bra för varumärket.
Delade meningar råder om varför Ryssland inte ökar sin produktion av gas. Några misstänker att Vladimir Putin gärna vill skrämma upp Europa med höga priser för att snabbare få ett godkännande från Tyskland om att få börja skicka gas genom den nya ledningen Nordstream II som är färdigbygd men ännu inte tagen i bruk.
Putins löfte
Samtidigt påstås Ryssland ha produktionsproblem som gör det svårt för dem att kraftigt öka sin gasexport.
En grupp bestående av över 40 EU-parlamentariker har begärt att EU-kommissionen ska starta en utredning för att se om det statsägda ryska bolaget Gazprom försöker manipulera marknaden och bryter mot EU:s konkurrensregler.
Som svar lovade president Putin i veckan att Ryssland ska öka sin export vilket omedelbart fick priset att vända ner. Något som samtidigt visar hur beroende Europa är av rysk gas. En klar säkerhetspolitisk risk.
Det är inte bara Europa som drabbas. I Kina har företag tvingats stänga på kort varsel av brist på energi. Landets förste vice premiärminister Han Zheng har gett statsägda kraftbolag order om att säkra bränsle inför vintern till varje pris. Även Indien har drabbats av energibrist.
När alla konkurrerar om knappa energitillgångar ökar risken för rejäla konflikter. Energi är lika med välstånd.
Till saken hör att gaslagren i Europa är på en ovanligt låg nivå efter förra årets långa vinter. Lagren är bara fyllda till 75 procent vilket är den lägsta siffran på tio år. Snittet före pandemin var nästan 88 procent.
För att nå klimatmålen i Parisavtalet är det många länder nu som fasar ut kol och istället går över till naturgas som bara släpper ut hälften så mycket koldioxid. Det blir också mer lönsamt eftersom priset på utsläppsrätter stigit kraftigt.
Konsumenterna får notan
Någonstans måste energin komma ifrån när de förnybara energikällorna ännu inte är tillräckligt utbyggda för att kunna täcka glappet. För många är gas enda alternativet vilket fått priset att öka med 360 procent på mindre än ett år. Vilket i sin tur gör miljöboven kol mer attraktiv igen.
Meningen är att användningen av förnybar energi ska öka kraftigt samtidigt som de fossila bränslena fasas ut. Problemet är att det blåst mindre det senaste halvåret än förväntat så vindkraften levererar inte som den ska.
Vattennivåerna i magasinen i Norge och norra Sverige är ovanligt låga efter en nederbördsfattig vinter. Därmed stiger elpriset.
Givetvis drabbar de höga energipriserna företagen. Men de kan kompensera sig genom att höja priserna. Konsumenterna är de som i slutänden får betala. Både i form av högre el- och bensinräkningar och dyrare varor.
Även om det finns en vilja hos människor att hejda klimatförändringarna blir det en helt annan sak när den egna plånboken drabbas. Hur många är beredda att på riktigt och utan knot sänka sin standard för att gynna klimatet?
Demonstrationer har redan förekommit i södra Europa mot de kraftiga prisökningarna. Protester som kommer att växa lavinartat om priserna fortsätter uppåt. Det skapar ett tryck på politikerna att antingen kompensera medborgarna för de höga priserna eller att sänka takten i klimatomställningen i ett försök att få ner priserna.
EU syndabock
Regeringarna i Italien, Spanien och Frankrike har insett sprängkraften i det som händer och redan lovat kompensation till de värst drabbade medborgarna.
Flera regeringschefer, däribland Ungerns Viktor Orban, anklagar EU-kommissionen för att ligga bakom krisen. Systemet med utsläppsrätter där alla energibolag måste delta tvingar fram prisökningar när fossila bränslen används. Bryssel är alltid en tacksam måltavla för att skifta fokus från egna misslyckanden.
Även om vi tycker att elpriserna är höga i Sverige är det ingenting mot hur det ser ut på kontinenten eller i Storbritannien. Där har elbolag tvingats gå i konkurs när de inte längre kan leverera el till de priser de utlovat.
Om Sverige fortsätter sin strategi med ökad uppkoppling gentemot Europas elmarknad ökar risken för stora prisökningar även här. Energiminister Anders Ygeman varnar därför att det kan vara läge att se över Sveriges strategi.
En positiv effekt av de stigande energipriserna kan vara att det blir mer lönsamt att investera i vind och sol. Problemet är fortfarande att dessa källor varken är förutsägbara eller att man löst långsiktig lagring av vind- och solenergi. I många länder, bland annat Tyskland och Sverige, finns ett ökat motstånd mot att stora vindparker förfular landskapet och skapar buller.
En ständig kamp pågår mellan motstridiga intressen.
Olycklig tajming
Experterna hävdar att prisuppgångarna är tillfälliga. Så snart effekterna av coronapandemin börjar klinga av ordentligt kommer produktionen av gas och olja öka igen.
Men de har haft fel förr. En sträng vinter kan kullkasta deras prognoser.
Tajmingen i prisexplosionen är sällsynt olycklig med tanke på det stora klimatmötet som drar igång nästan månad i Glasgow. Där är det meningen att världens ledare ska ta nya avgörande steg för att få ned klimatutsläppen. Något som blir mycket svårare när ländernas regeringar känner flåset i nacken från arga medborgare som får sin standard sänkt av höga energipriser.
Att situationen uppkommit beror också på att politikerna inte tidigare satt igång med satsningarna på förnybara energikällor. Nu har världen hamnat i tidsnöd. Det är extra bråttom att få ned utsläppen för att minska de långsiktiga skadeverkningarna på klimatet samtidigt som energibehovet hela tiden växer.
Det är en ekvation som inte går ihop.