Därför blir Sverige aldrig mer sig likt

Kriget i Ukraina fick oss att snabbslakta de heliga korna

Det tog inte ens en vecka innan de heliga korna hade slaktats.

Vapenexport till krigförande land? Javisst.

Ta emot flyktingar utan asylskäl? Självklart.

Ett superklart ställningstagande mot Putin? Givetvis.

Regeringen var sen i starten. Hanteringen av den djupaste säkerhetspolitiska krisen i vår del av världen sedan andra världskriget kom inte igång förrän efter jul.

Även sedan Putins trupper stövlat in i Donetsk och Luhansk vägrade statsminister Magdalena Andersson (S) att ta ordet invasion i sin mun.

Men sedan gick det undan. Mindre än en vecka efter invasionen av resten av Ukraina inleddes hade en rad heliga kor slaktats. Den ena efter den andra.

Det går inte att backa bandet. Ukrainakrisen förändrade Sverige. Sannolikt för alltid.

Den 27 februari meddelade statsminister Magdalena Andersson och försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige skulle bistå med vapen till ett land i krig, för första gången på 83 år.

Vapen. När krisen blev akut dök frågan om Sverige kunde stötta Ukraina med så kallade defensiva vapen upp.

Ett svar, ofta levererat av Magdalena Andersson, var att Sverige redan bistår landet med en kvarts miljard kronor till bland annat sjukvårdsmaterial och minröjning.

Ett annat, ofta uttalat av utrikesminister Ann Linde (S), var att Sverige inte säljer vapen hur som helst. Det är noggrant kontrollerat av Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Regeringen hade mycket litet med saken att göra, förstod man det som.

Det höll inte för verklighetens prövning. Drygt tre dygn efter att de ryska soldaterna påbörjade den storskaliga invasionen av Ukraina kom helomvändningen.

Utan någon som helst granskning av ISP förelog regeringen ett direkt militärt stöd på en halv miljard kronor till Ukraina. Därutöver skulle Sverige bistå med material för 400 miljoner, bland annat 5 000 pansarskott avsedda att förstöra lätt bepansrade fordon.

För första gången på 83 år, sedan Sovjetunionens angrepp på Finland, skulle Sverige bistå med vapen till ett land i krig.

Protester från riksdagen mot lappkastet? Nej, alla sade ja. Vänsterpartiet dock först i efterhand.

Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

Flyktingar. Initialt sade både Magdalena Andersson och migrationsminister Anders Ygeman (S) att det inte fanns någon anledning att ta emot särskilt många flyktingar från Ukraina.

Sverige hade tagit sitt ansvar, och mer därtill, för EU:s flyktingmottagande under krisen 2015. Punkt. Nu var det dags för andra länder att kliva in på banan, var Sveriges benhårda hållning. Ett tag.

Om regeringen tog intryck av det enorma engagemanget för Ukraina, de privat organiserade hjälpkonvojerna eller miljonerna som strömmade in till hjälporganisationerna är oklart. Men ändring blev det.

I torsdags klubbade EU:s migrationsministrar igenom att en krismekanism om massflykt ska utlösas. Det ger ukrainska medborgare rätt att få skydd i EU i upp till tre år. Skolor till barnen, tak över huvudet, rätt att arbeta och visst socialt skydd ingår. Ukrainare behöver inte söka asyl, de får stanna ändå.

– En viktig solidaritetshandling, sade Anders Ygeman.

Så lät det, som ni sett, verkligen inte en vecka tidigare.

Tar ställning. Sverige var under en lång följd av år neutralt, vi tog officiellt inte ställning i internationella konflikter.

Numera är vi militärt alliansfria, inte medlem i någon militärallians. Vi är allmänt försiktiga.

Men inte när det gäller den ryska invasionen av Ukraina, som påbörjades redan 2014.

Sällan har Sverige så snabbt och klart tagit ställning i en väpnad konflikt. Det gäller inte bara regeringen. Det gäller också kultursektorn och idrotten.

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson menar att engagemanget aldrig tidigare varit så kraftigt och omfattande.

Vilken blir nästa heliga ko som leds till slakt? Det kan man såklart inte veta men det skulle kunna vara synen på svenskt medlemskap i Nato.

Vladimir Putin vill räkna in Sverige i den ryska intressesfären. Det framgick av det ryska aggressiva kravbrevet till USA före jul. Sverige skulle enligt det inte få gå med I Nato om vi ville.

Fyra av riksdagens åtta partier vill att vi går med, fyra är emot. Någon omsvängning lär inte äga rum mitt under brinnande kris. Och inte utan Finland, de måste också gå med för att Sverige ska göra det. Men det kan vara nästa heliga ko som vi vinkar adjö till.

Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!

Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.