Förändrat klimat ritar om den svenska fågelkartan
Publicerad 2023-05-10
Sydliga fågelarter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader medan arter som storspov och rödvingetrast är på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022.
Biologiska institutionen vid Lunds universitet övervakar förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antalet fåglar vid olika tider på mer än tusen lokaler runt om i Sverige. Eftersom inventeringarna utförs på samma sätt varje år är det möjligt att följa hur antalet fåglar på en plats förändras över tid. Räkningarna är en del av Naturvårdsverkets och Länsstyrelsernas miljöövervakningsprogram och syftar bland annat till att upptäcka oroväckande förändringar.
– Årets rapport omfattar 224 fågelarter. Vi ser en tydlig trend i att värmeälskande arter blir vanligare medan köldföredragande arter minskar i antal. Ett varmare klimat förändrar i allra högsta grad våra fågelsamhällen, säger Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet.
För att beskriva klimatförändringarnas påverkan på populationerna använder forskarna en så kallad klimatindikator. Varje fågelart representeras av ett temperaturvärde som speglar om arten generellt finns i varma eller kalla klimat, man brukar tala om ”varma” respektive ”kalla” arter. Därefter beräknas hur ”medeltemperaturen” på de svenska fågelsamhällena förändras över tid. Indikatorn visar att de svenska fågellokalerna innehåller allt fler individer av ”varma” arter och allt färre ”kalla” fåglar.