Gamla klipp sprids efter attacken mot Syrien

Adam Westin

Klipp som påstods visa attacken mot Syrien var i själva verket anfall mot Saddam Husseins presidentpalats – eller bomber i östra Ukraina.

Enligt Pentagon ökade aktiviteten från ryska trollkonton med 2 000 procent.

– Vid vissa kritiska tidpunkter kommer trollfabrikerna igång. Det kan vara ryska troll men det kan också finnas ekonomiska skäl, säger James Pamment, som utbildar MSB om desinformation inför riksdagsvalet.

Efter attacken mot militära mål i Syrien tidigt i lördags morse spreds filmer som föreställde helt andra händelser.

Vissa av dem snappades upp av stora mediehus, som NBC News. Ett klipp som iranska kontot Press TV lade upp, som påstods visa en attack i Damaskus var i själva verket en bombning av Luhansk som ägde rum i östra Ukraina år 2015. Tv-kanalen har gått ut med en rättelse, men filmen ligger kvar.

Andra bilder och filmer som påståtts visa lördagens attacker har i själva verket kommit från händelser i Jemen, invasionen av Irak år 2003, samt en film som visar en attack i Damaskus – men för fem år sedan, enligt Aljazeera.

”Desinformationskampanjen har börjat”

Det är inte klarlagt om det funnits ett syfte bakom filmerna och i så fall vilket. Men amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon uppger att aktiviteten från ryska trollfabriker sköt i höjden efter attacken.

– Den ryska desinformationskampanjen har redan börjat. Det har varit en 2 000-procentig ökning av ryska troll de senaste 24 timmarna, sa talespersonen Dana White på en presskonferens under lördagen.

James Pamment leder en forskargrupp som skriver en rapport som ska hjälpa MSB att utbilda tjänstemän att stå emot desinformation inför riksdagsvalet i september.

– Det är väldigt svårt att säga i vilken procentgrad det har varit en ökning, men Pentagon har säkert sina verktyg för att läsa av sociala medier och etermedier, säger James Pamment, forskare i strategisk kommunikation på Lunds universitet.

– Det finns ett ’modus operandi’ som Ryssland använt tidigare, som i Ukraina och under USA:s val, där de syftar på att underminera förtroendet för väst och för demokratin genom informationspåverkan, säger James Pamment.

Ekonomiska skäl

Gamla, irrelevanta, klipp kan också få spridning i syfte att tjäna pengar.

– Det finns flera anledningar att sprida desinformation. Det kan antingen vara i syfte att misskreditera eller underminera förtroendet för exempelvis USA:s regering – men en anledning att sprida desinformation kan även vara ekonomiska vinster, det finns pengar att tjäna på ”clickbate”, säger James Pamment.

Möjligheterna för trollfabrikerna är som störst vid stora nyhetshändelser, inför ett val, i en konflikt eller ett allmänt pressat politiskt säkerhetsläge, enligt forskaren.

– Man kan säga att vid vissa kritiska tidpunkter kommer trollfabrikerna igång. De här händelserna kopplas in till en större industri som handlar om att sprida desinformation, säger James Pamment.

”Kan sälja tvättmedel”

Björn Palmertz, senior analytiker på Försvarshögskolan, är inne på samma linje.

– Olika aktörer försöker rikta in sig där man ser en möjlighet eller en situation där man vill ändra inriktning på vad som diskuteras, säger Björn Palmertz vid Försvarshögskolan.

Ett botkonto, en automatiserad mjukvara som utger sig för att vara ett ”riktigt” sociala medier-konto, kan även ändra skepnad efter nyhetsläge eller beroende på vad avsändaren vill uppnå, säger Björn Palmertz.

– Ena veckan kan kontot rikta in sig på att sälja tvättmedel, nästa vecka pratar det om Syrienkonflikten och nästa vecka om Frankrike och president Macron. Då ser man tydligt att kontot är hyrt av någon för att sälja in olika saker.