SD-planen: Kommuner ska få fler att återvandra
Publicerad 2024-11-30
NORRKÖPING. Sverigedemokraterna vill att kommuner arbetar med att få fler att återvandra.
Trots partiets mål om kommunala återvandringshandläggare har inga SD-styrda kommuner anställt personal för det.
– Det viktiga är att man får veta att det här existerar, säger Ludvig Aspling.
I helgen samlas Sverigedemokraterna i Norrköping för kommun- och regiondagar.
En central del av partiets politik är att öka återvandringen och i SD:s uppdaterade kommunpolitiska inriktningsprogram propagerar partiet för att kommuner ska upprätta återvandringscenter eller anställa återvandringshandläggare.
Partiet har också som mål att kommuner ska arbeta aktivt med att informera om och stimulera återvandring.
– Behovet för personal uppkommer om det blir väldigt populärt eller att man upplever att det finns en stor krets av personer som skulle vara intresserade men är svåra att nå ut till, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiske talesperson.
PLUS: Så tjänar de sina pengar – parti för parti
Regeringen satsar miljarder
Under valrörelsen 2022 gick SD ut med ett krav om ett återvandringsprogram som ska inkludera hela samhället.
Och i höstas meddelade Tidöpartierna en storsatsning på ökad återvandring. Totalt ska drygt 2,4 miljarder spenderas på att få fler att återvandra ur Sverige de kommande tre åren.
Den statliga utredare som undersökt det höjda återvandringsbidraget har kommit fram till att det kan skada integrationen och bedömningen är att det kan öka återvandrigen med omkring 700 personer årligen.
Men det har inte hindrat regeringen och Sverigedemokraterna från att gå vidare med höjningen, från dagens 10 000 kronor till 350 000 kronor per person som utvandrar.
Ingen SD-styrd kommun har återvandringshandläggare
SD har i flera år haft som mål att kommuner ska ha egna handläggare som arbetar med återvandring. Men det målet har inte uppnåtts.
Enligt en enkät som Aftonbladet utfört har ingen av de 32 kommuner som Sverigedemokraterna är med och styr i en egen återvandringshandläggare.
– Det finns redan i dag kommuner som arbetar med uppsökande verksamhet för personer som lever i långvarigt utanförskap, då är det inget fel med att man tipsar om att den här tjänsten finns också, säger Ludvig Aspling.
Nästa år ska 105 miljoner kronor läggas på en informationskampanj om bidraget till personer som kan antas vilja utvandra.
I och med att staten nu skjuter till pengar, ser Ludvig Aspling framför sig att också kommunerna kommer att ta ett större ansvar för återvandringen.
– Man skulle ganska enkelt kunna ha en inriktning om att när en person kommer in till kommunen eller Arbetsförmedlingen, som varit i Sverige i kanske tio års tid, har tolk med sig och att det i allmänhet ser ut som att personen inte kommer att lyckas att etablera sig, så ska man tipsa om det här, säger han.
”Ekonomisk besparing”
Ludvig Aspling vill inte slå fast om det kan bli ett särskilt kommunbidrag från staten för att öka kommunernas arbete med återvandring. Regeringen ska utforma en förordning som sätter ramarna för återvandringsarbetet inför att bidragen ska börja betalas ut.
Kommuner larmar om sviktande ekonomi och ansträngd välfärd, är det rimligt att ålägga dem arbete med återvandring då?
– Man måste göra en kalkyl och se om det finns ett behov. Det är väldigt dyrt att ha personer som lever i långvarigt utanförskap. Gör man bedömningen att det här erbjudandet kan hjälpa många människor så finns det en ekonomisk besparing i det hela.
Är SD högerns nya dörrmatta?