Facket: Vi har varnat i många år

Martin Mederyd Hårdh/TT

Matilda Träff/TT

Publicerad 2021-07-22

Personalen på Sveriges överfyllda fängelser har under många år larmat om en svårare arbetssituation. Med den ökar risken för incidenter som gisslandramat på Hällbyanstalten, enligt fackförbundet Seko.

– Alla borde sett vart det här var på väg, säger förbundets ordförande.

Kriminalvårdare som är anslutna till fackförbundet Seko har höjt rösten om överbeläggningar på fängelser och häkten sedan åtminstone millennieskiftet.

Överbeläggningarna gör det svårare att ha kontroll och ökar spänningar mellan de intagna som är fler än vad lokaler och annat i verksamheten är anpassat för, enligt Sekos förbundsordförande Gabriella Lavecchia.

– Det blir svårt att flytta på folk när man ser att situationer är på väg att uppstå. Vart ska man flytta någon när det är 100 eller till och med 110 procents beläggning, frågar hon retoriskt.

Kriminalvården har gjort klart att det behövs ett par tusen nya platser för att alla fångar ska få rum framöver. Och inne i de överbelagda fängelserna har rapporterna om fångar som inte sköter sig skjutit i höjden på ett par år.

Under år 2020 misskötte sig fångar på landets fängelser vid fler än 31 000 tillfällen, där en del var hot och våld mot tjänsteman, enligt Kriminalvårdens verksamhetsrapport KOS. Det har ökat med flera tusen incidenter per år, vilket i rapporten härleds till ”ett ökat antal klienter på anstalterna och en ansträngd beläggningssituation”.

Hela tiden hotsituation

En annan del som facket lyft fram och som ökar risken för allvarliga incidenter är att ensamarbete förekommer. I fackets egen rapport från 2018 svarar tre av fyra kriminalvårdare att det förekommer arbete där de är ensamma med fångar.

– Jag har jättesvårt att tro att det skulle ha blivit bättre sedan 2018. Att jobba själv med klienter är hela tiden en hotsituation. Det är det som våra medlemmar lever med, säger Gabriella Lavecchia.

För att kunna hantera det så behöver man rätt utbildning och man behöver erfarenhet, menar förbundsordföranden.

Nästan var tredje person som jobbar på landets fängelser och häkten är en outbildad vikarie, enligt en intern rapport från Kriminalvården som TT tog del av i slutet av maj. Andelen har ökat snabbt och växer därtill under sommarmånaderna.

Kriminalvårdens utgångspunkt är att oerfarna och outbildade anställda ska jobba sida vid sida med en fastanställd och erfaren kollega.

De två vårdare som togs till fånga på Hällbyanstalten i onsdags var bägge i 25- till 30-årsåldern. En är utbildad och beskrivs som erfaren, medan den andra är sommarvikarie.

Kopplar inte till bemanning

När dramat var över på onsdagskvällen sade Kriminalvårdens stabschef Jörgen From Nordin till TT att inget tyder på att någon av de två anställda gjort något fel.

– Vi får självklart titta på det här, men att det är en ordinarie och en vikarie är så det ser ut, framför allt på sommaren. Det har vi sagt är okej, för även vikarier är bra krafter. Så det är inget som tyder på att det är fel i bemanningen som utlöst detta. Det är inget som tyder på att det har med beläggningssituationen att göra heller, sade han.

– Man får en introduktion även som vikarie över sommaren. Den är inte lika lång som vår grundutbildning, men viss övning får man ju.

Internt har Kriminalvården föreslagit att ny- och visstidsanställda ska få mer eller snabbare utbildning, till exempel i nödvärn, för att personalförsörjningen ska fungera.

Men det finns en stor utbildningsskuld eftersom utbildningar inte kunnat hållas på samma sätt under pandemin, berättar Gabriella Lavecchia. Att andelen vikarier är så hög är en fråga för arbetsgivaren, säger hon.

– Kriminalvården skulle kunna göra mer för att yrket ska vara attraktivt. Det är många gånger ett låglöneyrke, det är dåliga arbetstider och det förekommer en hel del hot och våld. Det är ett svårt yrke, säger hon.

Varningar förbisågs

Situationen inne på landets fängelser är också beroende av politiska beslut.

– Det satsas på rättskedjan, det satsas på polis, det döms fler. Då kan man inte glömma den sista delen, det vill säga Kriminalvården. Där ska folk vara länge – framför allt när det gäller klass 1-anstalterna som Hällby.

TT: Har Kriminalvården blivit eftersatt i alla politiska och ekonomiska satsningar på brottsbekämpning?

– Ja, det tycker jag faktiskt. Det är klart att det har skjutits till pengar, men det har också skjutits till ytterligare verksamheter som att Kriminalvården har tagit över transporttjänst. Dessutom har det egentligen inte byggts ut och skapats fler platser på många år.

Gabriella Lavecchia framhåller att hon vill vänta på utredningen innan hon uttalar sig om omständigheterna för gisslandramat på Hällbyanstalten på onsdagen. Men samtidigt hade fackförbundet hoppats att deras varningar för situationen på landets anstalter skulle tagits på allvar tidigare.

– Vi har pekat på riskerna i många år. Vi visste såklart inte att just det här skulle hända, men vi har varit förskonade länge och alla borde sett vart det här var på väg.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln