Vården rasar mot FHM:s förskoleråd

Folkhälsomyndigheten ger grönt ljus för snoriga barn i förskolan.

Lättnaden får vården att se rött.

– Det är fullständigt tondövt, säger Malin Ryd Rinder, verksamhetschef på Astrid Lindgrens sjukhus i Stockholm.

Mellan vecka 41 och 42 ökade antalet RS-virusfall med 12 procent – motsvarande 1 006 sjukdomsfall – en ökning liknande föregående veckas. Kurvan fortsätter alltså att peka brant uppåt, en trend som kunnat skönjas sedan slutet av sommaren.

RS-virus, en förkortning av respiratoriskt syncytialvirus, orsakar inflammationer i luftvägarna och kan vara direkt livshotande för spädbarn. Även om de för årstiden ovanligt många fallen till viss del kan förklaras av att fler sjuka testas talar utvecklingen sitt tydliga språk: Sverige befinner sig i en RS-virusepidemi.

Smittspridning av de här måtten äger normalt rum vintertid med spridningstoppar kring februari-mars. Men under pandemin har de yngsta barnens immunförsvar inte utsatts för lika många virus som vanligt och är därför nu mer mottagliga.

helskärm

”Tondövt”

I måndags trädde ytterligare lättnader i kraft då vaccinerade personer och barn under sex år får återgå till jobb respektive förskola trots vissa kvarvarande symtom. Samtidigt vädjar flera regioner till föräldrar att hålla barn med bebissyskon hemma från förskolan – och vården tappar hakan av FHM:s råd.

– Det är fullständigt tondövt att man går ut med den rekommendationen just nu när vi har en sådan extrem belastning på barnsjukvården på grund av RS-epidemin. Är det någon gång vi verkligen ska undvika att sprida smitta bland förskolesyskon är det just nu. Jag kan inte förstå hur de kan ha missat det, säger Malin Ryd Rinder, verksamhetschef för barnakutsjukvården på Astrid Lindgrens sjukhus i Stockholm.

– 95 procent av alla spädbarn som blir sjuka har syskon, vi ser nästan inga barn som ligger inne på iva som inte har syskon.

”Tajming är svår”

helskärm

Även i Uppsala ställer Ulrika Bäckman, sektionschef vid barnakuten på Akademiska sjukhuset, sig frågande till att FHM lättar upp.

– Det kan säkert stämma vid covid. Men det är många fler barn som blir sjuka och riktigt dåliga av RS än av covid.

Sara Byfors, enhetschef vid FHM, påpekar dock att andemeningen i tidigare restriktioner ligger kvar.

– Grunden är att sjuka barn fortsatt ska vara hemma. Det har vi inte ändrat på.

Men om specialister inom den här typen av smitta och vård så starkt vänder sig mot ert beslut, borde ni inte ha väntat?

– Tajming är svår, såklart, man kan alltid vänta. Men för barnen är förskolan en viktig miljö. Det är olika överväganden, men vi har landat i att vi tycker att det här är en väg framåt, säger Sara Byfors.

Resurskrävande

Även om antalet RS-fall är försvinnande få, jämfört med hur utbrett covid har varit, är vårdsituationen när det gäller att hantera RS-sjuka barn mycket ansträngd. Barn under sex månader är generellt de som riskerar att bli svårt sjuka av RS-virus, varav en liten andel kräver intensivvård.

I hela riket finns särskilda intensivvårdsavdelningar för barn bara i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund och de platserna är hårt trängda, berättar Göran Karlström, medicinskt ledningsansvarig för sjukvården i Värmland. Han redogör också för situationen i övriga landet genom att ta Centralsjukhuset i Karlstad som exempel.

– I Karlstad har vi normalt sett åtta iva-platser. Om vi får två småbarn som kräver intensivvård då motsvarar den personal som går åt att hantera de patienterna ungefär fyra vanliga iva-platser. Det skulle innebära att 50 procent av vår kapacitet blir belastad av två patienter. Det är så resursintensivt att ta emot de här små barnen.