Melia, 23, tände ciggen på diktatorns porträtt
”Jag var tjejen de brukade tortera”
Publicerad 2026-03-15
23-åriga Melia sätter eld på ett foto av Irans högste ledare.
Sedan tänder hon en cigarett i lågorna.
Och blir känd över en natt.
Glöden slickar kanten på porträttet.
Melia håller upp bilden på en parkeringsplats norr om Toronto. Med sina svarta, långa naglar greppar hon fotografiet av ayatolla Ali Khamenei i ena handen och tändaren i den andra. Cigaretten hänger i mungipan. En vän står bredvid och filmar.
Det tar några sekunder innan pappret tar eld.
Sedan flammar det upp.
Hon tänder cigaretten i lågorna, låter porträttet brinna nästan ner helt och släpper till slut den sista biten i snöslasket. Hon visar långfingret mot resterna.
Den 7 januari spelar hon in videon. Några timmar senare lägger hon upp en skärmdump från klippet – exakt i ögonblicket när cigaretten tänds i lågorna.
Hon anar inte då vad hon har startat. Snart får hon ett nytt namn på internet:
Cigarettflickan.
När Aftonbladet når henne två månader senare står hon på sitt jobb som barista i Toronto.
Mycket har hänt sedan det där blosset.
Över 30 000 människor uppskattas ha dött i protester som den iranska regimen brutalt slagit ner. Ayatolla Khamenei är död och hans son har tagit över makten. USA och Israel bombar mål i Teheran.
Ingen vet ännu hur allt ska sluta.
Hon kallar sig Melia. Det är inte hennes riktiga namn.
Aliaset använder hon av en enkel anledning: hennes familj är fortfarande kvar i Iran. Där kan man i värsta fall straffas med döden för att bränna ett porträtt av landets högste ledare. Att dessutom göra det utan hijab – och tända en cigarett i lågorna – är ungefär så respektlös man kan vara i regimens ögon.
För henne var det ändå självklart att filma sekvensen.
– Jag ville bara berätta för mina vänner att jag står med dem. Att även om jag är två kontinenter bort så är jag fortfarande där – mitt hjärta och min själ är fortfarande hos dem.
Egentligen hade hon bara tänkt posta det för sina vänner. Men den exploderade nästan direkt på nätet.
– Jag lade upp bilden mitt i natten. Att den skulle bli viral var inget jag planerade, det var helt utanför min kontroll, säger hon.
Melia berättar att hon hade sett en liknande bild på nätet tidigare och ville göra sin egen version riktad mot Khamenei.
Reaktionerna kom snabbt. Vissa trodde att bilden var AI-genererad. Andra spekulerade i att den kanske hade filmats inne i Iran.
Som svar på tvivlen lade hon upp hela klippet – 35 sekunder långt – och skrev kort:
”Vad sägs om videon?”
Videon visade sig alltså vara filmad i Kanada, av Melia, som är en iransk flykting. Till en början var hon helt anonym. På Twitter kallade hon sig endast Morticia Addams, efter matriarken i ”Familjen Addams”.
Snart började fler kopiera gesten. Regimkritiker i olika länder tände cigaretter på bilder av ayatollan – från Tyskland till Schweiz och USA.
Tidningar publicerade bilden. Aktivister delade den. Till och med hennes favoritförfattare J.K. Rowling spred den i sociala medier.
För Melia blev det plötsligt tydligt att hon hade blivit en symbol mot regimen.
– Jag tänkte: nu är det uppenbart att jag hatar dem. Det är uppenbart att jag kämpar mot dem.
Men regimen var redan bekant med henne.
Melia beskriver sig som radikalfeminist och har varit aktiv mot regimen sedan hon var 15 år.
– Jag såg att vi inte hade ett normalt liv redan som tonåring. Jag blev arresterad flera gånger av moralpolisen på grund av mina kläder, säger hon.
– Jag blev slagen med batong. Men det var inget jämfört med vad som hände senare.
Hon greps första gången vid 17 års ålder under ”blodiga november”-protesterna 2019, som bröt ut efter att USA lämnat kärnenergiavtalet med Iran och sanktionerna mot landet skärptes. Melia uppger att hon skadades av både batongslag och elchockspistol under demonstrationerna. Sedan fördes hon bort.
– I fyra nätter visste ingen var jag var. Till slut fick jag ringa någon och säga var jag var, och de lyckades få mig därifrån.
Tre år senare deltog hon i protesterna efter Mahsa Aminis död i häkte 2022. Under den perioden medverkade hon i ett youtube-program som kritiserade den obligatoriska hijaben.
Kort därefter började telefonen ringa. Samtal från hemliga nummer. Med hot.
År 2024, efter att Irans president Ebrahim Raisi dött i en helikopterolycka, lade hon upp kritiska inlägg på Instagram. Då säger hon att säkerhetsstyrkor slog till mot hennes familjs hem i Isfahan.
– Några dagar senare bröt människor sig in i mina föräldrars hus, arresterade mig och tog min laptop, telefon och alla digitala saker.
Enligt Melia utsattes hon för svår förnedring och misshandel under förhören. Sedan släpptes hon mot en hög borgenssumma.
– Innan de hann döma mig för något lämnade jag Iran. Jag var tvungen, säger hon.
Hon lyckades ta sig till Turkiet och reste senare vidare till Kanada på studentvisum. I dag har hon flyktingstatus och bor i Toronto.
Här visar hon öppet sina tatueringar. Bär färgstarkt smink. Piercingar. Sådant som inte var möjligt i Iran, eller tidigare ofta ledde till problem med landets moralpolis.
Hon har varit i Kanada i mindre än ett år och bor i studentboende. Av säkerhetsskäl vill hon inte säga exakt när hon flydde.
Hobbyer hinner hon knappt med. Hon jobbar, studerar, följer varje nyhet från Iran – och fortsätter med sin politiska aktivism på X.
När bilden på den brinnande Khamenei blev viral möttes hon snabbt av attacker på nätet från konton som hon misstänker är kopplade till regimen.
Samtidigt gav spridningen henne en oväntad känsla av styrka.
– Det kändes väldigt bra. För de känner till tjejen som de brukade tortera under förhör – och nu har samma tjej blivit ett ansikte för rörelsen.
Irans statsmedier har riktat hot mot iranier både i landet och de i exil. Men Melia vill fortsätta protestera, oavsett konsekvenser. Hoten är hon van vid.
– Jag är faktiskt inte ens rädd för döden, ärligt talat.
När Khamenei dog lade hon upp en dansvideo och skrev:
”Jag sa ju att vi skulle dansa på din grav, eller hur?”
Senare publicerade hon en bild på ett vinglas och skrev:
”Som president Trump sa: ”han dog som en råtta”.
Hon säger att hon stödjer Trumpadministrationens linje.
– När en regering skjuter mot människor bara för att de ropar slagord behöver folket stöd – även militärt stöd.
Det som frustrerar henne mest just nu är att många i väst motsätter sig kriget utan att förstå situationen, säger hon. Särskilt kritisk är hon mot dem som kallar sig feminister men samtidigt motsätter sig militära insatser från USA och Israel.
– Snälla: om du aldrig har bott i Iran, stöd iranier som talar på sociala medier. Försök inte förklara era egna idéer för iranier som har levt hela sina liv i Iran och sedan tvingats emigrera till ett annat land.
Hon hoppas att konflikten slutar med att den islamiska republiken faller.
Annars ser hon ett mörkare scenario framför sig.
– Då blir Iran som Nordkorea i Mellanöstern. De försöker inte ens dölja det längre, när de hotar människor öppet i statliga medier.
Oron för vännerna och familjen som är kvar i Iran plågar henne. Hon har inte hört från dem på flera veckor. Hon är rädd för vad regimen kan göra mot dem.
Om hon själv någonsin kan återvända vill hon inte spekulera i. Själv begär hon egentligen inte mycket av framtiden.
– Jag bara en vanlig person som vill ha frihet för sitt land.
– Det är faktiskt sorgligt att de flesta av oss bara vill ha ett normalt liv, som ni har. Vi vill bara kunna gå runt som vi vill.
