Ebbas mamma om minuterna före dådet: ”Det var det sista vi sa till varandra”

Uppdaterad 2018-02-01 | Publicerad 2018-01-31

Ebba Stefansdotter Åkerlund, 11 år, dödades på Drottninggatan när Rakhmat Akilov gjorde sin vansinnesfärd med den kapade lastbilen.

I förhören med polisen berättar Ebbas mamma om sitt sista samtal med dottern – strax innan Ebba klev av bussen vid Åhléns.

”Jag sa att vi kunde träffas vid Rådmansgatan i stället. Det var det sista vi sa till varandra”.

11-åriga Ebba Stefansdotter Åkerlund var en av fem människor som dog i terrordådet på Drottninggatan fredagen den 7 april 2017.

Just den här fredagen var helt annorlunda från hur deras vanliga rutiner brukade se ut, berättar Ebbas mamma i ett polisförhör från den 13 juni i fjol.

Ebba, vars föräldrar är separerade, hade varit två veckor hos sin pappa och skulle nu tillbringa de två kommande veckorna hos sin mamma.

”Vi skulle ha påsklov ihop och jag hade tagit ledigt”, berättar mamman i förhöret och tillägger att hon brukade träffa sin dotter varje morgon på Rådmansgatan när Ebba var hos sin pappa.

”Vi får 10 minuter tillsammans då jag följer henne till bussen. Vi brukar prata om vilka planer vi har inför nästa gång vi ska träffas eller vad som händer i skolan”.

Hade bokat hotellrum och massage

Vanligtvis brukade mor och dotter inte ses på fredagar eftersom mamman inte jobbar då. Men just den här fredagen, den 7 april, skulle Ebbas mamma till jobbet.

Hon och Ebba möttes därför som vanligt på Rådmansgatan och åkte sedan tillsammans till T-centralen där Ebba tog bussen till skolan.

Mamman berättar att Ebba var otroligt förväntansfull inför den kommande veckan då de skulle ha gäster och ta in på spa-hotellet Yasuragi.

”Vi hade bokat hotellrum och massage. Ebba skulle få gå på en kockskola och vi hade väldigt mycket att se fram emot den här veckan. Det var väldigt mysigt att se henne den här morgonen, vilket jag inte hade fått om jag inte hade jobbat.”

Skulle ha haft pianolektion

Vanligtvis brukade Ebba vara på Odenplan för sin pianolektion vid 14-tiden på fredagseftermiddagen. Men den här fredagen var lektionen inställd då Ebba skulle springa ett lopp för Barncancerfonden med skolan.

Strax före dådet var Ebbas mamma på sitt kontor, på Barnhusgatan, som höll på att flytta. De veckor som Ebba bodde hos mamman så kom dottern ofta till kontoret efter skolan, och så hade de sällskap hem.

”Det var meningen att hon skulle göra det den här dagen också men allt på kontoret var bortfört och de flesta ur personalen hade lämnat. Jag kände att jag inte kunde sitta kvar i lokalen bara för att vänta på Ebba”.

I stället ringde hon Ebba och frågade var hon befann sig. Svaret blev att dottern satt på bussen vid Sergels torg. De bestämde att Ebba skulle kliva av på busshållplatsen på Mäster Samuelsgatan, precis vid Åhléns. Hon skulle sedan ta tunnelbanan från T-centralen till Rådmansgatan.

”Jag sa att vi kunde träffas där istället. Det var det sista vi sa till varandra”, berättar mamman i förhör.

”En galning som kört rakt ner längs gatan”

Efter samtalet gick Ebbas mamma ut på gatan utanför sin arbetsplats. Hon beskriver i förhöret att det var ”världens liv utanför”.

”Jag såg att det var något som hände på Drottninggatan. Det kom ambulanser och polisbilar. Det var otroligt mycket sirener och folk sprang och viftade med sina händer vart polisen skulle åka”.

När mamman frågar en man på gatan vad som hänt fick hon svaret att det var ”en galning som kört rakt ner längs gatan”.

”Jag tänkte för mig själv, vilken tur att inte Ebba hade stigit av vid busshållplatsen vid Norra Bantorget och sett allt detta. Jag kopplade inte att Ebba kunde vara mitt i det här”, förklarar mamman.

Bad henne sluta prata i telefon

I stället skyndade hon sig till Rådmansgatan. Väl där skickar hon ett sms till Ebba om att hon väntade vid Pressbyrån.

”Jag förstod fortfarande inte att Ebba skulle ha varit mitt i det. Jag ringde henne men det var upptaget och sedan kom jag inte fram. Jag skickade sms till henne om att hon skulle sluta att prata i telefon eftersom jag måste få tag på henne. Efteråt förstod jag att mobilnätet var överbelastat”.

Ebbas mamman blev orolig och började ringa och sms:a till vänner om att Ebba var försvunnen. Efter ett tag fick hon tag i en klasskompis till dottern som suttit kvar på samma buss som Ebba klivit av.

”Hon berättade att det tagit cirka 30 sekunder från det att Ebba klivit av bussen till att lastbilen hade kommit. Hon hade inte sett när lastbilen körde på Ebba, men hon hade sett när den körde in i Åhléns”, säger mamman.

Hittade Ebbas ryggsäck

Ebbas mamma började ringa till sjukhusen men kom inte fram. I stället åkte hon dit och fick beskedet att de inte fått in någon i Ebbas ålder.

”Jag blev egentligen väldigt glad över informationen som jag fick på sjukhuset. Det gav mig massor av hopp. Jag tänkte att någon kanske hade ryckt tag i Ebba och att hon befann sig på någon av uppsamlingsplatserna och hade fått hjälp”.

Men klockan 02 natten till lördag knackade två poliser på dörren.

”De berättade att de hittat en ryggsäck som påminde om den jag gett som signalement tidigare. Jag kände att hoppet sjönk lite efter de frågorna”.

På lördagskvällen fick Ebbas mamma slutligen det smärtsamma beskedet att hennes dotter var en av dem som avlidit i attacken.

Tiden efter sin dotters död beskriver mamman som ett töcken.

Fick ett Ebba-träd

Men trots att saknaden är obeskrivlig så säger hon att genom det som hänt har hon också fått uppleva mycket som varit kärleksfullt, tack vare vänner, familj och allmänhet.

Ebbas mamma berättar att ett körsbärsträd planterats på Ebbas skola till minne av henne. På dotterns födelsedag gav Ebbas vänner mamman något mycket speciellt.

”Jag fick ett körsbärsträd, ett Ebba-träd, av dem.

Aftonbladet har varit i kontakt med Ebbas föräldrar som båda godkänt publiceringen.