Läge för historiskt spanskt koalitionsstyre

Lars Pedersen/TT

Publicerad 2020-01-07

Med knapp marginal väntas den spanska kongressen i dag rösta fram socialdemokraten Pedro Sánchez till regeringsbildare.

Hans PSOE och vänsteralliansen Unidas Podemos formar en koalitionsregering – den första sedan Francos diktatur.

I söndagens första förtroendeomröstning hade Sánchez behövt 176 röster (absolut majoritet) för att vinna. Det gick inte, därav en andra omröstning där det räcker med fler ja- än nej-röster (enkel majoritet).

Det blir nervöst in i det sista att se om alla 350 parlamentariker kommer att rösta som förmodat. Röstningen inleds vid lunchtid.

Det lutar åt att Sánchez får stöd av 167 ledamöter – de 155 som PSOE och Unidas Podemos (UP) samlar plus röster från mindre regionala partier.

165 antas rösta nej och 18 avstå. Någon enstaka småpartiledamot kan tänkas byta linje så resultatet är inte hugget i sten. Men sannolikt bryts det politiska dödläget och den åtta månader långa regeringskrisen är över.

Att hitta en politisk lösning för regionen Katalonien blir en helt annan femma. Den frågan kommer att pina den nya vänsterregeringen från dag ett.

Från morr till kram

Fram till 2015 hade Spanien i praktiken ett tvåpartisystem där PSOE och högerpartiet PP växlade vid makten. Men nya partier till höger och vänster har växt sig stora, vilket försvårat regeringsbildningarna på grund av ett mer fragmenterat parlament.

PSOE vann valet i april i fjol, men fick aldrig ihop ett regeringsunderlag eftersom partiet vägrade att dela makten med UP. Då var partierna som katt och hund.

Också i nyvalet i november blev PSOE störst, trots en nedgång. Överraskande snabbt visade sig gammalt groll kunna sopas åt sidan och UP släpptes in i stugvärmen. Numera kramar Sánchez och den avsevärt mer radikale Podemosledaren Pablo Iglesias varandra utan tvekan.

I den nya regeringen blir Iglesias vice regeringschef och UP får fyra ministerposter: konsument, högskola, jämställdhet, arbetsmarknad.

Progressiv profil

I parlamentsdebatten före omröstningarna lovade Sánchez att föra en tydlig vänsterpolitik. Det handlar bland annat om att höja lägstalönerna, öka skatten för höginkomsttagare och företagare, reformera delar av arbetsrätten, räkna upp pensionerna, införa en klimatlag och skärpa lagstiftningen om manligt våld mot kvinnor.

– Den här progressiva koalitionen är det bästa motgiftet mot apokalypsens koalition, sade han i riktning mot högerblocket med PP, högerliberala Ciudadanos och högerextrema Vox – partier som anklagar Sánchez för att förråda konstitutionen genom att göra upp med katalanska separatister för att kunna bilda regering.

PP-ledaren Pablo Casado upprepar gärna att äktenskapet mellan PSOE och UP skapat en "Frankenstein-regering" med stöd av "kommunister" och "separatister" som vill göra slut på Spanien.

Absolut prioritet

Casado syftar på uppgörelsen mellan PSOE och det katalanska separatistpartiet ERC (republikansk vänster).

ERC lägger ner sina 13 röster i kongressen – och släpper därmed fram Sánchez som ny premiärminister – mot att PSOE sätter sig i förhandlingar om att lösa den "politiska konflikten " om Katalonien.

I överläggningarna framöver kommer ERC att slåss för att på sikt få till stånd en katalansk folkomröstning om självständighet.

Enligt Sánchez är det en "absolut prioritet" för den nya regeringen att genom politisk dialog försöka lösa Katalonienkrisen. Dock inom ramarna för Spaniens konstitution, garanterar han.

Brott och straff

Politisk dialog är inte lösningen, anser spanska nationalister. För dem är detta en fråga om brott och straff; konstitutionen tillåter inte att regioner bryter sig loss från Spanien och de som bryter mot lagen ska ställas inför rätta och dömas – vilket hände nio katalanska separatistledare efter det misslyckade utbrytningsförsöket 2017.

Att PSOE har gjort klart att "ett rådslag" med katalanerna inte är samma sak som att gå med på en folkomröstning om självständighet, imponerar inte inom ett uppbragt nationalistiskt högerläger.

– Sánchez har ingått avtal med de brottslingar som slog till med en statskupp (försöket 2017), framhärdar Casado.

Känsliga utslag väntar

Intrikat nog är koalitionspartnern Podemos (den tyngre delen av UP) beredd att ge de katalanska medborgarna möjligheten att avgöra sin framtid i en sanktionerad folkomröstning, något alltså PSOE är emot.

Till yttermera visso kompliceras läget av de rättsliga turerna kring dels den fängslade ERC-ledaren Oriol Junqueras och hans immunitet som EU-parlamentariker, dels den katalanske regionpresidenten Quim Torra som hotas av ämbetsförbud på grund av att ha tillåtit separatistiska symboler under valrörelsen i november.

Inget av de politiskt synnerligen känsliga fallen har nått den juridiska slutstationen. Och så länge grytan kokar riskerar den nya vänsterregeringen att bränna sig – rejält.