Tvåbarnspappan Johan, 37, fick prostatacancer

”Hade jag väntat några år med att testa mig så kanske det hade varit för sent”

Publicerad 2021-11-27

37 år gammal drabbades Johan Diurhuus av prostatacancer.

Tvåbarnspappan undrade om han skulle överleva.

– Jag tänkte ”Ska jag dö av det här – och vad händer med barnen då”, säger han.

Sjukdomen upptäcktes av en slump. Johan Diurhuus, 40, från Hovmantorp utanför Växjö, arbetar som betonghåltagare.

Eftersom jobbet är hälsofarligt får de anställda en omfattande hälsoundersökning var 18:e månad. De som önskar erbjuds samtidigt ett PSA-test, för att upptäcka prostatacancer i tid.

– Det var första gången jag tog det, säger Johan Diurhuus.

För drygt två år sedan fick Johan Diurhuus, 40, diagnosen prostatacancer. Då var han bara 37 år gammal. Vid en hälsokontroll där han kunde välja till ett PSA-test upptäcktes att hans PSA-värde var alldeles för högt för en så ung person.

Det är ett vanligt blodprov som innebär att man mäter halten av ett protein – prostataspecifikt antigen – i blodet.

Om värdet är förhöjt kan det – men behöver inte – vara tecken på prostatacancer.

Pappa hade prostatacancer

Två veckor senare ringde läkaren och berättade att Johans PSA-värde var förhöjt och låg över gränsvärdet på 3,0.

Det brukar stiga med åldern. Om man är under 70 är gränsvärdet för PSA tre mikrogram per liter, enligt det svenska nationella vårdprogrammet för prostatacancer.

– Först sade läkarna att det var en sådan liten höjning och att det inte var något att oroa sig för, utan att de skulle hålla koll på värdet, säger Johan.

Men för varje nytt prov som togs hade hans PSA-värde stigit ytterligare och var snabbt uppe i 3,7.

– Jag blev orolig i och med att min pappa hade haft prostatacancer.

Hade inga symptom

Vävnadsprover från prostatakörteln bekräftade att det var prostatacancer. Den positiva nyheten var att cancern inte hade spridit sig utanför prostatakörteln.

– Själva tumören var väldigt liten, bara två millimeter.

Sjukdomen är extremt sällsynt bland så unga män som Johan. Det året, 2019, var det endast fem män yngre än 40 år som fick diagnosen prostatacancer i Sverige och Johan var en av dem.

Det var därför ingenting som han hade väntat sig.

– Jag hade inga symtom, ingenting, säger han.

Tvåbarnspappan Johan Diurhuus, 40, undrade om han skulle överleva sin prostatacancer och vad som skulle hända med barnen om han inte skulle klara sig. Men sedan operationen, då prostatakörteln togs bort, finns inga spår kvar av cancern och PSA-värdet är numera omätbart.

Johan Diurhuus lever ensam med sina två barn, Cleo, i dag 4 år, och Rebecka, 15, som bor hos honom varannan vecka. Hans yngsta var då bara två år.

”Vad ska hända med barnen?”

– Jag blev orolig för framtiden och tänkte ”Ska man dö av det här eller hur allvarligt är det – och hur blir det med barnen om jag inte finns mer?”. Det tänkte man mycket på, vad ska hända med dem om jag inte överlever, säger han.

– Det tog rätt lång tid, flera månader, innan jag förstod hur det låg till och hur allvarligt det var.

Att berätta och förklara för barnen var inte lätt.

– Hon den lilla var så liten, så hon förstod ju bara att pappa hade ont i magen och att hon fick ta det lite lugnt och inte klättra på mig.

Detta var när Johan var nyopererad för sin cancer.

– I och med att jag är så ung sa läkaren att jag hade större chans att återhämta mig efter en operation, än efter strålning.

”Riktigt värdelöst”

Prostatacancerdiagnosen väckte många frågor, både om hur operationen skulle gå till och om hur allt skulle bli efteråt. Men Johan upplevde inte att han fick svar på allt som han behövde veta.

Han försökte därför själv hitta information på nätet.

– Jag sökte på 1177 men där stod ju ingenting. Det var riktigt värdelöst, säger han.

”Mina vänner förstod väl först inte vad det innebär. Det är väl ingen som tänker på prostatacancer direkt om man är under 40”, säger Johan Diurhuus.

Johan Diurhuus tyckte inte att han som cancerpatient själv skulle behöva sitta och leta information. När han påtalade det för sjukvårdspersonalen undrade de vad han ville veta.

– Jag svarade "Ja, inte vet jag. Informera mig i stället om vad jag behöver veta, för jag vet inte vad jag ska fråga om".

”Ingen under 40 tänker på det”

Var det något som du oroade dig särskilt mycket för?

– Ja, urinläckage, att man skulle behöva gå med det resten av livet.

Det var inte förrän han själv bad om att få träffa kirurgen som han slutligen fick svar.

– Kirurgen var jättebra och han informerade mig om allt.

Johan pratade under sjukdomstiden mycket med sin före detta partner och med sin mamma, som var ett väldigt stort stöd för honom, men även med sina vänner och arbetskamrater.

– Mina vänner förstod väl först inte vad det innebär. Det är väl ingen som tänker på prostatacancer direkt om man är under 40.

Omätbara värden

I september 2019 opererades prostatakörteln bort, något som ofta brukar kunna ge biverkningar som impotens och inkontinens.

Men eftersom Johan Diurhuus är så pass ung har han klarat sig från sådana följdverkningar. Redan fyra månader efter operationen hade han återhämtat sig helt.

– Det har inte varit någonting, inga biverkningar, ingen skillnad mot hur det var innan. Det är ingenting som påverkar mig i dag, säger han om sjukdomen.

”Det är ingenting som påverkar mig i dag. Det är ingen skillnad mot hur det var innan”, säger Johan Diurhuus, 40, om hur han mår i dag, drygt två år efter operationen mot prostatacancern.

Han går nu på regelbundna kontroller var sjätte månad.

– Det har varit omätbara värden efter operationen. Det känns som att jag är frisk nu.

”Inte bara gubbar som drabbas”

Varför vill du berätta om vad du varit med om, varför tycker du att det är viktigt?

– För att det kanske inte är så många i min ålder som tänker på att man kan drabbas av prostatacancer och att man kanske borde kolla sig och ta ett blodprov, så att man kan upptäcka det i tid och göra något åt det, säger Johan Diurhuus.

Medianåldern vid diagnos för prostatacancer är 70 i Sverige och sjukdomen är sällsynt före 50 års ålder. Samtidigt insjuknar ett hundratal män yngre än 50 år i sjukdomen varje år.

– Många tänker att det bara är gubbar som drabbas, men så är det ju inte.
Prostatacancer ger sällan några symtom i ett tidigt stadium och sjukdomen märks vanligen inte innan den hunnit utvecklas så långt att den inte längre kan botas.

– Hade jag väntat några år med att testa mig, så kanske det hade varit för sent, säger tvåbarnspappan.