Header Ikea Ukraina variant 2 Rörlig header till Staffan Lindbergs reportage om Ikea från Ukraina. Foto: Robin Lorentz-Allard

Här är spåren efter Ikeas kalhygge

av Staffan Lindberg och Robin Lorentz-Allard

Ikea anklagades i fjol för att sälja stolar tillverkade av olagligt trä från Ukraina.

Den svenska möbeljätten slog ifrån sig kritiken och hänvisade till en oberoende utredning.

Men den oberoende utredningen hemligstämplades – och företaget som står bakom den har själva pekats ut för att möjliggöra skövling.

Här är spåren efter Ikeas kalhygge

VELYKY BYCHKIV/UKRAINA.

Landskapet är öde och sterilt.

Det är svårt att föreställa sig den livskraftiga naturskog som nyligen stod här.

Svårt att tänka sig att träden sågats ner och förvandlats till Ikea-stolar i platta paket.

En terränggående motorcykel gasar genom den doftlösa tystnaden, över ett femtio hektar stort kalhygge.

De karpatiska bergen skiktar sig mot varandra, likt lager av blågrå folie. Fjärran kyrktorn lyser som prickar av metall.

Nu får mannen bakom styret syn på oss.

Han stannar till. Vrider ansiktet åt vårt håll. Under några sekunder stirrar han mot oss. Sedan drar han på gasen och försvinner.

Det ska inte bli det sista vi ser av honom.

Aftonbladet har i ett tidigare reportage avslöjat hur det lokala skogsbolaget här avverkar friska träd under förevändningen att de är sjuka.

Det är inte första gången Ikeas ukrainska underleverantör pekas ut för olaglig avverkning.

Den brittiska miljöorganisationen Earthsight ägnade 18 månader åt att utreda möbeljättens leverantörskedja. I juni 2020 släpptes en rapport där stora mängder illegalt trä härifrån uppgavs ha hamnat i Ikeas möbler.

Däribland fällstolen Terje. Och matstolen Ingolf.

Möbler som står i många svenska hem.

Avverkningen skedde under några vår- och försommarveckor 2018, den tid på året som kallas den tysta perioden då lodjuret och andra hotade arter får ungar och skogen enligt lag ska skyddas från störande ljud.

Miljöorganisationen lutade sig mot Ukrainas statliga miljöinspektion, som konstaterat att skogsbolaget Velyky Bychkiv utfärdat 109 avverkningstillstånd åt sig själv under den tysta perioden 2018. Sammanlagt handlade det om tusentals träd.

Ikeas fällstol ”Terje”.

Ikeas underleverantör, möbelföretaget VGSM, stod själva bakom en betydande del av avverkningen. I rapporten spåras träråvaran över gränsen till Rumänien, där den förvandlades till färdiga stolar i Ikeas fabrik.

Intrången polisanmäldes. Och det svenska möbelföretaget lovade en genomgripande utredning av tredje part.

Tre månader senare kom ett kort pressmeddelande från Ikea. De ukrainska skogslagarna påstods vara svårtolkade och rätten att avverka skadade träd stod mot djurens rätt till skydd.

Trots att den ukrainska polisutredningen ännu pågick slog Ikea fast att underleverantören inte gjort fel. Som stöd hänvisade företaget till den oberoende utredningen man beställt.

Men när Aftonbladet och andra aktörer önskade ta del av utredningen blev svaret nej. Den förblev hemlig.

Biologen och skogsexperten Yehor Hrynyk från miljöorganisationen Ukrainian Nature Conservation Group, som tagit oss hit, blickar ut över den påstådda brottsplatsen. Lätta vindar sveper mellan hyggen och träddungar, genom resterna av krigets djupa partisanskogar.

– Skogsbolaget hävdar att träden som fälldes här var stormskadade. Men ingen utomstående kan bekräfta om det verkligen var så.

Fräsande ljud skär än en gång genom höstluften.

Motorcykeln är tillbaka. Den åker genom den guppiga terrängen åt vårt håll, kommer allt närmare.

Åter stannar föraren ett hundratal meter bort, iakttar oss och försvinner.

Träd från kalhygget förvandlades till Ikea-stolar.
Biologen Yehor Hrynyk anser att skogen avverkades olagligt.

Upp till en tredjedel av all skog som avverkas i Ukraina kan vara illegal, enligt en EU-rapport. Oftast finns det officiella dokument också för de olagliga träden. Ett yttre ramverk av myndighetspapper som signalerar: allt är i sin ordning.

Allt virke som Ikea köper från Ukraina är certifierat enligt Forest Stewardship Council, FSC. Den oberoende medlemsorganisationens gröna trädsymbol syns på mängder av trä- och pappersprodukter och ska garantera hållbarhet.

För att få behålla stämpeln måste certifierade skogsbolag varje år genomgå inspektion av något av de tre privata företag som genomför FSC-certifiering i Ukraina. På pappret har inspektörerna tid och möjlighet att se igenom falska upplägg och fabricerade papper.

I verkligheten tycks de ha påfallande svårt att hitta brister. De 109 intrången under den tysta perioden, som den statliga miljöinspektionen rapporterat, nämns inte med ett ord av FSC:s inspektörer.

Enligt Earthsight-rapporten ligger förklaringen till tystnaden i en grundläggande intressekonflikt.

Det är skogsbolagen själva – snarare än köpare som Ikea – som utser vilket av de tre företagen som ska göra inspektionen och som betalar för deras arbete. Något som gör att de ukrainska inspektionsfirmorna är i händerna på skogsbolagen, enligt Earthsights utredare Tara Ganesh.

– De går ut på fältet och frågar: är allt bra? Och får svaret att det är det. De är rädda för att förlora sina jobb och har inga incitament att undersöka företagen på djupet, säger hon.

En mångårig anonym skogsarbetare i ett annat statligt bolag i västra Ukraina beskriver i Earthsights rapport hur arbetskraften kläs upp inför FSC-inspektörernas årliga besök.

”Vi står där som clowner. I verkligheten har vi inte fått skyddskläder eller handskar på åratal. De tar det ifrån oss i samma stund som inspektörerna åker.”

Inspektionerna sker bara på platser som skogsföretagets chefer pekat ut i förväg, enligt källan.

”Efteråt åker alla (skogsbolagets chefer och inspektörerna, reds.anm) till en stuga i bergen och äter köttstuvning och dricker vodka.”

Vi kontaktar skogsarbetaren.

Han bor i en liten bergsby några mil bort. Liksom de flesta i området är han beroende av skogsbolaget. Han vågar inte träffas, men bekräftar sin två år gamla utsaga för oss över telefon.

– Inget har förändrats. Varje ord är sant.

Ikeas möbelvaruhus i Kungens kurva i Stockholm.

Miljöorganisationen Greenpeace lämnade FSC för tre år sedan, då man ansåg att certifieringen inte skyddade skogen.

– FSC arbetar alltför nära statliga aktörer och företag som är kopplade till olaglig avverkning. Värdet på deras märkning är väldigt lågt i den här delen av Europa, säger Ciprian Galusca, skogsansvarig på Greenpeace i grannlandet Rumänien.

Ikeas förtroende för FSC:s inspektörer förblir dock obrutet. När möbelföretaget ska välja en oberoende utredare som ska gå till botten med anklagelserna om olaglig avverkning väljer man ett av de tre inspektionsföretagen – firman Legallis LLC.

– Det är ett märkligt val. FSC:s inspektörer står i centrum för kritiken i rapporten och Legallis är i högsta grad en del av problemet. De har allt intresse av att tysta ner det här, säger skogsexperten Yehor Hrynyk.

Levande skogar anses avgörande för att bromsa klimatkrisens värsta följder.

En FN-rapport larmade nyligen om att Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning globalt inte kommer att nås och att vi i stället är på väg mot 2,7 grader, något som kommer att leda till extrembränder, torka och översvämningar.

Träden fungerar som dammsugare som suger upp koldioxiden ur luften samtidigt som de binder stora mängder av växthusgasen.

Ikea-stolar på FN-mötet COP26 i skotska Glasgow.

I november möttes världens ledare på FN-mötet COP26 i skotska Glasgow. Storsponsorn Ikea väntade redan på flygplatsen, med jättelika reklamtavlor. Inne i mässhallarna satt delegaterna på nya Ikea-stolar av trä.

Budskapet var glasklart: den svenska möbeljätten är en hållbar partner i vår tids ödesfråga.

På en mer undanskymd plats på COP26 presenterade organisationen Earthsight ännu en besvärande rapport om Ikea. Miljontals skyddade träd i Ryssland hade fällts under den falska förevändningen att de var döda, angripna eller skadade.

En stor del av det FSC-märkta trät hade sannolikt fraktats till Ikeas fabrik i Indonesien, där det förvandlats till barnsängen Sundvik, dockhuset Flisat och andra möbler.

Ikea förnekade än en gång fel och uppgav att banden med de utpekade ryska leverantörerna klippts redan i mars i år.

I efterhand har FSC slagit fast att skyddsavverkning under tysta perioden framöver ska betraktas som ett lagbrott i Ukraina. Det som hände här ska inte hända igen.

Yehor Hrynyk går runt bland de grånande stubbarna. Han talar om Karpaternas sista naturskogar, om de orörda ekosystemen som ständigt krymper.

– Det människor gör i dag kommer vi att få leva med i femtio, hundra år.

Under 2021 har inga nya intrång rapporterats från det lokala skogsbolaget under den tysta perioden. Men inget tyder på att problemen är över. Skyddsavverkning förblir ett ökänt kryphål för olaglig skövling.

Bara stubbar återstår av träden som blev Ikea-möbler.

Vi följer avverkningsvägen nästan spikrakt ner. Emellanåt är den brant som en svart skidbacke, emellanåt skär den så djupt genom terrängen att vi inte ser över dess kant.

Extremregnen har blivit allt värre i den här delen av Europa i klimatförändringarnas spår. Utan träden och vegetationen brusar vattnet ner och förvandlar vägen till en forsande kanal som hotar människor och egendom.

Än en gång hör vi motorljud bakom oss.

Den här gånger är det två motorcyklar som kommer farande ner för berget. De sladdar in framför oss. Två kraftigt byggda män kliver av. Den ene tar upp telefonen för att ringa skogsbolaget, medan den andra blängande blockerar vår väg.

– Ni har ingen rätt att vara i skogen, säger den förste efter samtalets slut.

Samma morgon har vi besökt skogsbolagets kontor. Nu förstår vi att varningen gått ut och att vi varit övervakade. Mannen med telefonen tänder en cigarett och börjar ställa frågor om vilka vi är och vad vi har sett.

Efter tjugo minuter eskorterar männen oss ner för sluttningen och ut ur Ikea-skogen.

Männen på motorcykel eskorterar oss ut ur skogen.

Tara Ganesh på Earthsight menar att det svenska möbelföretaget inte åtgärdat de systemfel som både hennes egen och andra miljöorganisationer pekat på i flera år. I stället fortsätter man att förlita sig på FSC:s inspektioner och ukrainska myndighetsdokument.

– Så länge man inte angriper den grundläggande intressekonflikten kommer olagligt trä alltid riskera att hamna i möblerna, säger hon.

Vad borde Ikea göra?

– På kort sikt: sätta in mer kontroll i Ukraina och i andra länder med liknande problem och påbörja arbetet med att förändra FSC. Och på längre sikt: att ändra affärsmodell. Ta mer betalt för sina produkter, avstå från obeveklig tillväxt och sluta låtsas som man lever i en parallell värld där klimatförändringarna inte existerar.

Några stockar fraktas bort med häst och vagn framför oss.

Att ta träd från den statliga skogen är strikt förbjudet för bybor. Men skogsbolaget ser till att något alltid sipprar ner till botten, att alla förblir en del av systemet.

På Ikeas varuhus i Kungens kurva fortsätter Terje-stolar att säljas från den rumänska möbelfabriken, som i sin tur köper trä från samma ukrainska skogar som vi besökt.

Pris: 149 kronor.

Allt medan den svenska möbeljätten förbereder sig för att gå in på nästa jättemarknad – Indien.

Den sjunkande solen får de karpatiska bergen att glöda. Förundersökningen om intrången under den tysta perioden pågår ännu.

Yehor Hrynyk tänker på ett ryskt ordspråk: en man gör aldrig korstecknet förrän åskan mullrar.

– Vi borde ha räddat de här skogarna för länge sedan. Nu är det kanske försent. Men jag tänker fortsätta att strida så länge det går.

Fotnot: Aftonbladet har sökt skogsbolaget Velyky Bychkiv, som avböjt intervju. Ikea svarar här. FSC svarar här. Legallis LLC svarar här.

Så här hamnar träden från Ukraina i Ikeas möbler

Plats 1

Koordinater: 47.985668, 24.239284

Skogstyp: Naturskog bestående av bok och gran

Storlek på avverkning: 1,8 hektar, selektiv fällning

Observation: Träden påstås vara angripna av honungsskivling (som ger upphov till vitröta). Vi granskar ett tiotal träd märkta för avverkning, utan att se spår av angrepp.

Tänkbara lagbrott:

  • Friska träd ska fällas. Ett brott mot paragraf 12 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.
  • Träd med stora håligheter märkta ska avverkas. Överträdelse av paragraf 26 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.

Plats 2

Koordinater: 47.971611, 24.107972

Skogstyp: Naturskog bestående av bok, ask och gran

Storlek på skyddsavverkning: 1,5 hektar, selektiv fällning

Observation: Träden påstås vara angripna av honungsskivling (som ger upphov till vitröta). Vi granskar ett tiotal träd märkta för avverkning, utan att se spår av angrepp.

Tänkbara lagbrott:

  • Friska träd ska fällas. Överträdelse av paragraf 12 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.

Plats 3

Koordinater: 47.968001, 24.110496

Skogstyp: Naturskog bestående av bok, ask och gran

Storlek på skyddsavverkning: 1,0 hektar, kalavverkning

Observation: Träden påstås vara angripna av honungsskivling (som ger upphov till vitröta). På grund av pågående avverkning är det svårt att granska träden på nära håll. På avstånd ser de livskraftiga ut.

Tänkbara lagbrott:

  • Friska träd ska kalhuggas. Överträdelse av paragraf 27 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.

Plats 4

Koordinater: 48.074253, 24.081857

Skogstyp: Naturskog bestående av bok

Storlek på skyddsavverkning: 1,5 hektar, selektiv fällning

Observation: Träden påstås vara angripna av honungsskivling (som ger upphov till vitröta). Merparten av träden har redan hunnit fällas. Vi granskar ett tiotal träd märkta för avverkning, utan att se spår av angrepp. Hjulspår visar hur bäcken korsats av tunga maskiner.

Tänkbara lagbrott:

  • Friska träd ska fällas. Överträdelse av paragraf 12 i Lagen om sanitära regler för Ukrainas skogar.
  • Skogsmaskiner har kört över vattendrag. Överträdelse av bland annat paragraf 40 i Ukrainas vattenlag.

Plats 5

Koordinater: 48.016674, 24.058914

Skogstyp: Kalhygge

Storlek på skyddsavverkning: 2,1 hektar, kalavverkat 2018. Hänger samman med ett cirka 50 hektar stort avverkat område. Avverkningen motiverad med stormskador.

Tänkbara lagbrott:

  • Träd fällda under tysta perioden.
  • Miljökonsekvensbeskrivning har inte gjorts trots. Ett brott mot paragraf 3 i Ukrainas lag om miljökonsekvensbeskrivning.
Aftonbladets Robin Loretz-Allard och Staffan Lindberg på plats i Velyky Bychkiv, Ukraina.

Uppdaterad 2021-12-10 | Publicerad 2021-12-09

LÄS VIDARE

Följ ämnen i artikeln

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Hans Österman
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET