Kritik mot att intagna går före personal i vaccinkön: Feltänkt

Regioner tolkar FHM:s riktlinjer olika

Publicerad 2021-06-10

Vaccineringen av intagna på landets anstalter och häkten är igång – och i flera regioner tillhör de en prioriterad grupp.

Samtidigt får många kriminalvårdare vänta på sina covidsprutor – något som väckt kritik från anställda och fack.

– Det är ju personalen som är ute i samhället och riskerar att ta in smittan, säger Christer Hallqvist, på fackförbundet Seko.

Närmare hälften av de personer som är frihetsberövade och till exempel sitter intagna på landets fängelser och häkten har blivit vaccinerade, rapporterade Sveriges Radio Ekot i förra veckan. Kriminalvården beräknar att majoriteten av de intagna kommer att ha erbjudits en första spruta före midsommar.

Kriminalvården hänvisar till regionerna vad gäller vaccineringen av frihetsberövade och intagna.

Aftonbladet har mejlat samtliga regioner i landet för att fråga ifall intagna prioriteras i vaccinationerna. 12 av 21 regioner har svarat. Av dem svarar samtliga regioner att man följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Men hur de ska tolkas verkar vara oklart, regionerna har nämligen gjort på olika sätt.

Räknas som fas 3

I en del av de regioner som svarat får de intagna vaccin efter ålder och riskgrupp som övrig befolkning. Men i flera regioner, som Stockholm, Sörmland, Blekinge, Jämtland/Härjedalen och Västerbotten, ingår de i den prioriterade gruppen fas 3.

Regionerna tolkar de intagna som personer som på grund av sin situation har svårt att följa råden om smittskyddande åtgärder, som enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer ska ingå i fas 3.

”Intagna på anstalt räknas i vår region som att de hör till fas 3 i och med att de lever i en socialt utsatt situation och befinner sig i ”ett tillstånd som innebär svårigheter att följa råden om smittskyddande åtgärder”, skriver Region Västerbotten i sitt svar.

”Det är feltänkt”

Samtidigt ingår kriminalvårdens anställda inte i en prioriterad grupp, vilket betyder att de i många fall därför får vaccin efter de intagna. Något som väckt kritik bland anställda och fack.

Anställda inom kriminalvården kan få sprutan efter de intagna.

Christer Hallqvist, ordförande för fackförbundet Seko Kriminalvården, understryker vikten av att hålla smittan ute från anstalter och häkten. Därför är strategin att vaccinera intagna före kriminalvårdare är feltänkt, tycker han.

– Med tanke på att det är personalen som är ute i samhället och riskerar att ta in smittan till fängelser och häkten så borde de ju prioriteras före de intagna. Det handlar ju om att vi måste stoppa smittan från att ens komma in.

”Sticker i ögonen”

Han har jobbat som kriminalvårdare sedan 80-talet och säger att det är det svårt att stoppa smittan om den väl kommit in. Många häkten och anstalter är fulla och det finns få om ens några möjligheter att isolera en intagen som smittats.

– Det är trångt och det kan bli väldigt stor smittspriding. Alla häkten och fängelser har inte toalett på rummet utan man delar med alla andra. På de ställen där smitta har kommit in har man i princip fått isolera hela avdelningar, säger han.

Att en del yngre intagna får vaccin före äldre kriminalvårdare, som löper större risk för att bli allvarligt sjuka i covid, sticker i ögonen på en del anställda, säger Christer Hallqvist. De vistas i samma trånga miljöer och har även de svårt att hålla avstånd, menar han.

Intagna kan räknas som en utsatt social grupp.

Natalie Bertling, utredare för Kriminalvårdens vaccinationsplan, säger att man gärna sett att även personal på häkten och anstalter prioriterats och att man fått vaccin även till dem.

– Det var vårt mål tidigt, men det fick vi inte för Folkhälsomyndigheten och SKR mot bakgrund av att det finns många samhällsbärande yrken. Men vi fick ändå igenom att vi kan vaccinera intagna i fas 3, säger hon.

”Är en utsatt grupp”

Hon pekar på att intagna är en utsatt social grupp, dels för att de i häkten och fängelser inte kan hålla rekommendationer om avstånd och skyddsutrustning som ute i samhället. Dels för att många utanför murarna lever i utsatta situationer.

– Det här är personer som är svåra att nå för sjukvården, om vi kan vaccinera dem medan de är här så gör vi både en samhällsinsats och hjälper våra klienter. Det blir problematiskt om man börjar jämföra intagna och personal, säger hon.

Regionerna har kommit olika långt i vaccinationerna. Men drygt 3 000 doser har getts fram till 3 juni.

Har någon anstalt nått flockimmunitet?

– Vi har rätt stor rotation på människor så det är svårt att mäta så. Men vi följer det nationella målet och räknar med att ha erbjudit alla vaccin till femte september. Målet är att 75 procent ska ha tackat ja.

Aftonbladet har sökt någon ansvarig på Folkhälsomyndigheten via presstjänsten gällande riktlinjerna för vaccinationer på häkten och anstalter.

”Regionerna ska följa rekommendationerna men anpassar vaccineringen efter det rådande epidemiologiska läget och andra relevanta omständigheter samt tillgången på vaccin. Det är regionerna som är ansvariga för smittskyddet i regionen och fattar beslut utifrån läget i regionen”, skriver Sabina Bossi på presstjänsten i ett mailsvar.

För att prata med någon av myndighetens talespersoner hänvisar hon till torsdagens pressträff.