Läkaren varnar för krislägesavtalet: ”Vi orkar inte mer”
Publicerad 2021-01-09
De kallas hjältar – samtidigt som sjukskrivningarna ökar lavinartat.
Nu varnar vårdpersonal i Stockholm när krislägesavtalet aktiveras.
– Hur många kommer man orka jobba när pandemin är över? Vad händer sen? säger Akil Awad, specialistläkare på Södersjukhuset i Stockholm.
Sex av Sveriges regioner har aktiverat krislägesavtalet i vården. Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg, Skåne, Uppsala och Jönköping, och något som används som en sista åtgärd för att säkra bemanningen när situationen är mycket ansträngd i sjukvården.
Men krislägesavtalet är ingen långsiktig lösning, något som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och arbetsgivarorganisationen Sobona, som beslutar om avtalet ska aktiveras, är tydliga med.
Och Akil Awad, specialistläkare på Södersjukhuset i Stockholm, säger att krislägesavtalet synliggör brister i vården som finns, och som fanns redan innan pandemin bröt ut.
– Ur ett mycket kortsiktigt perspektiv kanske avtalet är rationellt, men det är en desperat åtgärd som tydligt visar att vi helt saknar marginaler i vården. På grund av regionens besparingar på sjukhusen har det varit personalbrist i flera år, säger Awad.
Krislägesavtalet synliggör bristerna
I början av 2020, när coronaviruset fortfarande var ett okänt virus på andra sidan jorden, hängde hot om varsel över Stockholms sjukvårdspersonal.
Det skulle sparas in pengar, personal skulle sägas upp och anställningsstopp rådde, trots personalbrist. Som ett svar på det startade Akil Awad, tillsammans med kollegan Laura Björnström, Stockholms Sjukvårdsupprop.
– Innan pandemin var det stor vårdplatsbrist på grund av bristen på personal, och patientsäkerheten var undermålig. Men det pratas mycket lite om att problemen fanns redan då, säger Awad.
Sedan kom pandemin, och med pandemin följde krislägesavtalet. Första gången det aktiverades var i början av pandemin. Nu aktiveras det återigen, i allt fler regioner, för att säkra att det alltid finns tillgänglig personal på sjukhusen när spridningen av coronaviruset ökar.
– Avtalet innebär bland annat att vi kan ringas in med en timmes varsel, dygnet runt. Vi har slitit hårt i snart ett år och vi är oerhört trötta. Det provocerar personalen, det blir så tydligt att bristerna handlar om att sjukhusen saknar pengar på grund av många års besparingar och felprioriteringar, säger Awad.
”Kalla oss inte hjältar”
Sjukvårdspersonal i hela landet vittnar om trötthet, depressioner, posttraumatisk stressyndrom och allt fler sjukskriver sig. Larmet har ljudit sedan pandemin startade.
– Trots det visar regionens budget för 2021 att det fortfarande inte kommer satsas mer pengar på sjukhusen. Då är det omöjligt att åtgärda problemen med brist på personal, fortsätter han.
Han säger att ett av problemen handlar om att Stockholmsregionen prioriterar nätläkareappar, vårdval och närakuter över sjukhusen, vårdcentralerna och enheterna som tar hand om patienterna med störst vårdbehov.
Under föregående år 2020 hade vårdpersonalen miljontals fler sjuktimmar jämfört med året innan, enligt en undersökning som Vårdförbundets tidning Vårdfokus gjort.
– Det är så konstigt att personalen kallas hjältar ena dagen, dagen efter finns ett hot om varsel. Det finns ingen plan för vad som händer sen? Vad händer om det här fortsätter? Vilken personal ska orka ta hand om vårdskulden, efter pandemin? säger Awad.
Regionen svarar
I Region Stockholms budget utlovas satsningar på vården. Stockholms vårdregionråd Tobias Nässén (M) säger att regionen ska satsa på nyrekrytering - men ger inga tydliga exempel på hur det ska ske.
– Vi ser att fler söker till utbildningar inom vårdyrken och att fler väljer att arbeta kvar i regionen en längre tid. Det är positiva trender som vi som arbetsgivare ska förstärka ytterligare, tillsammans med krisstöd och rehabilitering för personal som behöver det, säger Nässén (M).
På frågan om hur regionen ser på personalens oro framåt, svarar Nässén (M):
– För att komma tillbaka till en bra situation inom sjukvården efter pandemin, med korta väntetider för patienter som behöver sjukvård och bra arbetsvillkor för personalen, så är allt fokus nu på att minska smittspridningen och att erbjuda vaccin till så många som möjligt så fort som möjligt, avslutar Tobias Nässén (M).