Konflikten om skogen landar hos politikerna

helskärm

Konflikten om den svenska skogen har hårdnat. Nu kräver den särskilda utredaren att politikerna kliver in och prioriterar bland alla målkonflikter.

I förordet till den nästan 1 300 sidor långa Skogsutredningen skriver utredaren Agneta Ögren att utredningen har gjort sitt yttersta för att inte elda på konflikten i skogsfrågorna, utan hitta lösningar som kan gjuta olja på vågorna. Hon tycker att Sverige behöver "ta sig ur den destruktiva spiral där dialog ersatts av debatt".

– Jag hoppas att vi kan få ner konflikterna i skogen. Så att man kan vara hyfsat överens om målen, och i stället kan jobba med hur vi ska nå dem, säger Agneta Ögren och jämför med hur det mer fungerar på klimatområdet.

De runt 50 förslagen i utredningen har som väntat fått kritik från alla håll.

Grundkonflikten handlar om produktion kontra miljö. Och om att skogen ska räcka till så mycket. Den ska säkra en rik biologisk mångfald och vara en kolsänka som tar upp koldioxid. Samtidigt ska den leverera virke, pappersmassa och råvaror till fossilfria biobränslen, där det sistnämnda blivit en viktig del för att klara Sveriges klimatmål.

Måste prioritera

För att komma vidare krävs att politikerna kliver in, menar utredaren.

– Vi har varit extremt tydliga: vi kommer inte framåt och vi kan inte lugna ner konflikten, om inte politiken går in och bestämmer, säger Agneta Ögren.

– Vi kan inte både skydda skog på det sätt som vi har åtagit oss, samtidigt som vi ska producera mer biomassa. Skogen räcker inte till allt. Här krockar målen och där måste politiken prioritera.

Flera av remissinstanserna håller med om att politikerna måste kliva fram, till exempel Skogsstyrelsen och branschorganisationen Skogsindustrierna.

Väldigt förenklat har utredningen med sina 20 experter från olika läger lagt fram några huvudförslag som är tänkta att balansera varandra.

Skogsstyrelsen ska sluta att registrera extra skyddsvärda skogsområden, så kallade nyckelbiotoper. De är i dag ett rött skynke för skogsägare, som i praktiken får svårare att sälja sitt virke, eftersom skogen inte går att miljöcertifiera – och markägarna får heller ingen ersättning från staten.

Men eftersom kunskapen om naturvärdena är viktig föreslår utredningen en ny sorts naturmiljöbeskrivningar.

Samtidigt föreslås att 100 mil fjällnära skog från Dalarna i söder till Riksgränsen i norr ska skyddas till en uppskattad kostnad av 14 miljarder kronor. Dessutom har utredningen försökt att balansera kraven på mer skyddad skog med mer frivillighet för skogsägaren. Initiativet att formellt skydda skog ska i normalfallet komma från skogsägaren själv och inte vara påtvingat av en myndighet.

Rensa nyckelbiotoper

När det gäller inventeringen av nyckelbiotoper föreslår utredaren att uppgifterna rensas ur registret. Utredningen hittar inte lagstöd för registreringen, även om det finns politiskt stöd.

Flera remissinstanser är kritiska till gallringen, bland annat Skogsstyrelsen. Riksarkivet anser att det bryter mot arkivlagen, andra tycker det är slöseri med kunskap och skattepengar.

– Det är ett slöseri, det håller jag med om. Men jag är jurist, och är det ett olagligt register måste det gallras, säger Agneta Ögren.

Men sista ordet är inte sagt. Regeringskansliet och myndigheter får titta närmare på om det finns en lösning, så att informationen om skyddsvärda skogar kan bevaras.

När det gäller skyddet av den fjällnära skogen välkomnas det bland annat av miljörörelsen. Det är unikt i Västeuropa med så mycket sammanhängande skog som aldrig kalhuggits. Ett formellt skydd berör omkring 7 300 skogsägare samt samebyar. Utredningen bedömer att området troligen behöver bevaras med tvång. Dock kommer skogsägare att kunna få ersättningsskog av statliga Sveaskog.

Det är inte bara skogsägare i norr som har invändningar mot förslaget.

– Det finns de i övriga Sverige som befarar att om man lägger så mycket pengar som 14 miljarder på fjällskogen, då blir det inget över till annan skog att skydda, säger Agneta Ögren.

Skarp politisk konflikt

Konflikten i skogen skär också mellan de politiska partierna, och särskilt mellan Centerpartiet och Miljöpartiet. De enades i januariavtalet om att både stärka den privata äganderätten till skogen och att säkra resurser för att skydda värdefull natur.

Men det är först nu när de drygt 180 remissinstanserna kommit in med sina synpunkter på Skogsutredningen som förhandlingarna på allvar startar om vilka av förslagen som ska omvandlas till lagförslag – och hur.

Centerpartiet har luftat missnöje om att skogsägarnas rätt att bestämma över sin skog inte blev så stark som de hade önskat. Och MP:s språkrör Per Bolund och Märta Stenevi har sedan utredningen lades fram krävt att dubbelt så mycket skog som i dag borde skyddas.

På senare tid har den svenska skogen också pressats utifrån. När nya regler för hållbara investeringar nyligen förhandlades fram inom EU ifrågasatte både andra medlemsländer och miljöorganisationer hur grön bioenergin och svenskt skogsbruk egentligen är. Men i den striden har svenska partier visat enad front – för skogsproduktionen och bioenergins roll för att nå klimatmålen.