Helge, 74, har aldrig lämnat ön
Uppdaterad 2021-07-26 | Publicerad 2021-07-25
GOTLAND. Under sommarmånaderna vallfärdar tusentals turister från hela världen till Gotland.
Men en som aldrig har lämnat ön är 74-årige Helge Pettersson från Hemse.
– Grannen ville bjuda mig till Tyskland en gång men då sa jag att det får bli till Amerika, annars får det vara, säger Helge.
Det är med en viss skepsis som Helge Pettersson öppnar dörren till tvåplanshuset i Hemse söder om Visby.
– Vilka är ni? frågar han undrande Aftonbladets team som efter en artikel i Helagotland fått kännedom om den nyss fyllda 74-åringen som aldrig har lämnat ”öjn”.
Efter lite betänketid och med en försäkran om att vi inte har kommit för att predika något religiöst budskap, slår vi oss ner i trädgårdsmöblerna på baksidan av det vitputsade huset där Helge bott sedan 1950.
Jovisst, en del uppmärksamhet har det blivit efter att artikeln i lokaltidningen publicerades medger Helge, som samtidigt ställer sig undrande till varför.
– Det måste väl ändå finnas fler än jag här på ön som aldrig har åkt till fastlandet? Det tror jag. Även om vi nog inte är särskilt många såklart.
”Finns allt jag behöver”
Men att han aldrig lämnat ön är ingen slump.
– Det har inte varit intressant för mig. Jag har trivts och jobbat här och så tycker jag mycket om omgivningen och grannarna. Här finns allt jag behöver och det jag inte kan få tag på beställer jag med mobiltelefonen. Jag tror inte att man kan få det mycket bättre än så här.
Nej, att resa utomlands eller till fastlandet har aldrig lockat Helge. Inte ens när han blev bjuden.
– Grannen ville bjuda mig till Tyskland men då sa jag att det får bli till Amerika, annars får det vara, säger Helge och skrattar.
Trots oviljan att sätta sig i flygstolen eller kliva på färjan har Helge, som lever ensam, ändå upplevt världen utanför Hemse via tv och radio.
– Jag lyssnar mycket på P1. ”Nordegren och Epstein” gillar jag, och så är det spännande med historia. Jag tycker att det är viktigt med allmänbildning och att man följer med i vad som händer. Gör man inte det blir allt bara sämre.
Få gotlänningar har dessutom sett så mycket av Gotland ovanifrån som Helge, som ägnat hela sitt yrkesliv åt att tjärsmöra nästan alla kyrktak på ön.
– Vissa har nog tyckt att jag har varit lite konstig som har vågat vara uppe på taken sådär men jag har aldrig varit höjdrädd. Men jag har haft respekt för det, det har jag.
Samlar på mopeder
Historier från ett långt yrkesliv avlöser varandra. Helge berättar hur han än gång fick bära ner en kvinna på på en stege efter att hon blivit ”förlamad av skräck” uppe i ett av kyrktornen.
– Ja, det har varit ett lärorikt liv må jag säga, konstaterar Helge som också har fått en glimt av omvärlden via alla turister som genom åren besökt till ön.
– Det har varit lärorikt att höra dem berätta om var de kommer ifrån, och jag har inte varit rädd för att fråga heller för den delen.
I den lummiga trädgården står ett lusthus som Helge själv har byggt en gång i tiden.
Innanför de vitmålade väggarna står flera mopeder och på väggarna hänger alla tänkbara verktyg noggrant uppsorterade.
Omsorgsfullt visar han upp de olika fordonen, följt av namn och årtal som för en okunnig ter sig som en hel vetenskap.
Valet faller slutligen på en vitfärgad skönhet som han baxar ut ur lusthuset, med mopedhjälmen fastkilad under ena armen.
Stämt träff med Gute Moppers
Senare på kvällen ska Helge nämligen möta upp vännerna i den lokala mopedklubben Gute Moppers.
– Vi tar med oss kaffe och åker till olika ställen på ön och så sitter vi där och pratar. Det kan vara alltifrån 5 eller 10 eller 20 personer som kommer. Det är lite olika, vilka som har tid helt enkelt.
Så fort pandemin tillåter hoppas han även kunna återuppta sitt fredagsnöje – bordtennis.
– Det blev ju stopp på grund av corona men snart är vi nog igång igen.
