Jimmi, 22, skadade nacken på trampolin – blir av med assistansen
Publicerad 2020-10-20
UPPLANDS VÄSBY. Sängliggandes 17 timmar om dygnet. Läggdags klockan 17.
Så blir livet för Jimmi Lännerholm, 22, efter att kommunen dragit ner på hans assistans.
– De har tagit min livsluft ifrån mig, säger han.
Ett fall från en trampolin under en idrottslektion för fyra år sedan förändrade 22-årige Jimmi Lännerholms liv för all framtid. I ett hopp föll han ner i golvet, landade på huvudet och bröt nacken.
– Jag är helt förlamad från bröstet och ner, och har en ryggmärgsskada som gör att jag har känselbortfall, säger Jimmi.
Åren efter olyckan har varit tuffa. Men han har börjat acceptera sitt nya liv och tagit sig igenom sorgen och depressionen. Snart hoppas han kunna flytta från familjens hus till en egen lägenhet. Han ska börja söka jobb och pluggar för körkort.
– Jag vill bli så självständig jag kan, och försöker hitta vad jag drivs av. Jag är inne på nåt med service, det tyckte jag var roligt innan olyckan, säger han.
Måste lägga sig klockan 17
För att kunna leva det livet måste han ha assistenter som hjälper honom med i stort sett allt i vardagen.
– Jag behöver hjälp med allt som alla andra gör själva i vardagen. Att ta mig i och ur sängen, förflytta mig, laga mat och duscha.
Jimmi har rätt assistans enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande. Men nyligen sänkte Upplands-Väsby kommun hans assistanstimmar från 81 timmar till 51. I praktiken betyder det här enligt Jimmi och hans assistent att han nu kommer att ha hjälp från klockan 10 på morgonen till 17 på eftermiddagen.
Då han inte kan ta sig i och ur sängen själv måste han gå och lägga sig när hans assistent slutar. Gå upp när han börjar igen.
– Vilken 22-åring går och lägger sig då? Och jag kommer ju inte ens hinna äta middag. Jag skulle vilja gå och lägga mig när jag är trött, gå upp när jag vaknar.
Får vänta en timme på toalettbesök
Totalt blir Jimmi då sängliggande 17 timmar om dygnet. Blir han hungrig är det bara att hålla ut, blir han kissnödig får han larma hemtjänsten via sitt trygghetslarm och vänta mellan en kvart upp till en timme på att få gå på toaletten.
Han lider också av autonom dysreflexi, en följd av ryggmärgsskadan. Får han trycksår, frakturer eller bara måste gå på toaletten signalerar kroppen med huvudvärk, rysningar eller högt blodtryck att något är fel.
– Om blodtrycket stiger och ingen är där som kan hjälpa mig kan jag i värsta fall åka på en hjärnblödning.
Plötsligt börjar Jimmi skaka, hans assistent Marko Keskinen hjälper honom att försöka få kontroll på spasmerna.
– Risken är att han faller ur sin rullstol, vad händer om han får det när vi inte är här? undrar Marko.
Kommunen: Väljer själv när han får stöd
LSS-lagen säger att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar ska få hjälp så att de får möjlighet att leva som andra. Huruvida det här beslutet ger Jimmi den möjligheten tycker han och kommunen olika om.
Magnus Lublin, socialchef på Upplands Väsby kommun, hänvisar till sekretess. Han kommenterar därför inte hur man resonerat när Jimmi, med sin permanent skada, fått sina timmar indragna. Bland annat har 8 timmars träning dragits in och han har fått mindre tid för dusch, matlagning och av- och påklädning.
– För att ha rätt till stöd 24 timmar om dygnet ska man ha väldigt omfattande behov.
Han menar att Jimmi kan dela upp timmarna som han vill under dagen.
– Varför ska han gå och lägga sig klockan 17?
– Beslutet utgår från de behov du har utifrån den lag vi har att följa. Du väljer ju själv när du ska ha ditt stöd.
Jimmi har överklagat beslutet men har fått avslag.
Fick avslag från Försäkringskassan
Jimmi och hans assistenter har diskuterat att dela upp timmarna, men förstår inte hur det ska gå till. Dels på grund av assistenternas schema, men framför allt är det en fråga om trygghet, menar de.
– Det känns som att kommunen inte förstår min skada.
Att söka jobb, ta körkort, träna och umgås med vänner blir svårt med det nya beslutet, tror Jimmi. Han vill inte ta hjälp från sina föräldrar.
– Jag vill vara självständig från dem. När jag och pappa ses vill jag att vi ska vara far och son, inte att han är min assistent.
Jimmi har också ansökt om assistans från Försäkringskassan. Av dem fick han avslag och hann har nu väntat i 2,5 år på att hans överklagan ska tas upp av Förvaltningsrätten.
– Jag skulle ju vilja att jag inte hade den här skadan och vara självständig, men nu behöver jag hjälp för att ha ett så självständigt liv jag kan.
– Jag har just börjat komma ur min bubbla och börjat se en framtid. Nu tar de min livsluft ifrån mig.