Kriminalvården bryter mot lagen – erkänner själv i dokument

”Mycket sämre ställt än man tidigare har trott”

Av: Johanna Rapp

Publicerad:
Uppdaterad:

I decennier har de svenska häktena fått internationell kritik för hur intagna – ännu inte dömda – isoleras.

I protokoll som Aftonbladet tagit del av erkänner företrädare från Kriminalvården hur myndigheten bryter mot svensk lag när man isolerar vissa häktade.

– Det är mycket allvarlig kritik och myndigheten uppfyller inte de krav som ställs i lagen, säger Elisabeth Rynning, Chefs-JO.

Kritiken som riktats mot de svenska häktena har bland annat kommit från Europarådets särskilda kommitté mot tortyr. Kritiken har bland annat handlat om att häktade i Sverige hålls isolerade under långa tidsperioder.

Men trots att Sverige kritiserats för detta i decennier har lite hänt.

Nyligen fick Kriminalvården svidande kritik från JO för att man inte kommit längre i arbetet med att bryta isoleringen av häktade – trots att det varit ett mål för Kriminalvården i 15 års tid.

Elisabeth Rynning, Chefs-JO.
Foto: Pernille Tofte
Elisabeth Rynning, Chefs-JO.

Man räknas som isolerad om man är ensam utan mänsklig kontakt mer än 22 timmar per dygn. Enligt Kriminalvårdens egna årsredovisning gäller det för över 80 procent av de häktade med restriktioner.

– Under decennier har Kriminalvården misslyckats med det här arbetet. Och enligt de siffror myndigheten själv redovisar kring isolering är det mycket sämre ställt än man tidigare har trott, säger chefs-JO Elisabeth Rynning.

Bryter mot lagen

Men det är inte bara de som har restriktioner som sitter isolerade utan även flera av de häktade utan restriktioner – som alltså har laglig rätt till gemensamhet – hålls i avskildhet över 22 timmar om dagen utan någon mänsklig kontakt. Enligt Kriminalvårdens årsredovisning får 30 procent av de häktade utan restriktioner mindre än 2 timmars mänsklig kontakt per dag, trots att de alltså har rätt att vistas med andra människor.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att man inte tillgodoser de intagnas lagstadgade rätt till gemensamhet, det är mycket allvarligt. Det är ett krav i lagen och det lyckas man inte med, säger Elisabeth Rynning.

Hon fortsätter:

– Ytterst är det ett politiskt beslut för här har vi en lagstiftning där en myndighet som ska se till att den följs inte verkar ha förutsättningar att göra det. Jag tar inte ställning till om det beror på att Kriminalvården saknar resurser eller inte har prioriterat sina resurser på rätt sätt, säger hon.

Foto: TT
Enligt protokollet har Kriminalvården också sagt att en ensamvistelse utan lagstöd som är långvarig kan: ”utgöra omänsklig behandling och innebära ett brott mot den häktades mänskliga rättigheter”.

”Det ska inte finnas”

I ett protokoll från ett möte mellan Kriminalvården och JO erkänner Kriminalvården hur man bryter mot svensk lag:

”Företrädarna för Kriminalvården uppgav att de intagna som varken har restriktioner eller beslut om placering i avskildhet ska vistas i gemensamhet med andra intagna. Det ska inte finnas intagna som vistas i ensamhet utan lagstöd. Trots detta förekommer det ensamvistelse utan lagstöd inom Kriminalvården och myndigheten bryter då mot svensk lag”.

Enligt protokollet har Kriminalvården också sagt att en ensamvistelse utan lagstöd som är långvarig kan: ”utgöra omänsklig behandling och innebära ett brott mot den häktades mänskliga rättigheter”.

Lennart Palmgren, avdelningschef för häkte, anstalt och frivård på Kriminalvården:

– Kriminalvården har tagit till sig av kritiken och det är sedan länge en prioriterad fråga för myndigheten att bryta isoleringen av häktade personer.

Foto: Kriminalvården
Lennart Palmgren, avdelningschef för häkte, anstalt och frivård på Kriminalvården.

Att intagna isoleras utan lagstöd menar Palmgren beror på hur häktena är byggda.

– Det är dessutom resurskrävande ur ett personalperspektiv, och en försvårande faktor är att vi har hög beläggning. Vi behöver också ett system som hjälper oss att planera och följa upp i vilken utsträckning som vi lyckas bryta isoleringen. Det pågår just nu, till exempel, ett arbete med att ta fram ett manuellt mätsystem för att följa upp efterlevnaden av rätten för barn att vistas tillsammans med andra minst fyra timmar varje dag, samt vilka aktiviteter som utförts under den tiden. Sedan behöver vi såklart, framförallt när det gäller nybyggnationer, bevaka frågan så att vi på sikt bygger bättre lokaler.

Publicerad:

LÄS VIDARE