Så vill Sverigedemokraterna ändra grundlagen
Publicerad 2023-01-27
SD tycker svenska grundlagen är omodern.
Nu vill de ändra den på ”nationella socialkonservatismens grunder”.
– Alla kan titta ut och se att det inte är på samma sätt i dag, säger Matheus Enholm (SD).
Sverigedemokraterna tycker grundlagen är omodern. Nu vill de ändra regeringsformen på den ”nationella socialkonservatismens grunder”. Argumentet är att sedan den skrevs på sjuttiotalet har det svenska samhället förändrats i grunden och folkets politiska åsikter svängt.
– Sammanhållningen är helt annorlunda. Man kan se på vilket område man vill hur samhället fungerar så är det väldigt annorlunda jämfört med hur det var för 50 år sedan, säger SD:s ledamot i Konstitutionsutskottet Matheus Enholm, en av dem som skrivit motionen.
Sverige och svenskarnas historia
Ett problem enligt SD är att regeringsformen talar om ”folkstyre” men inte vilket folk som avses. Det kan tyckas uppenbart, något Kolbjörn Guwallius påpekade i en krönika i Arbetet i december. Men enligt SD bör den inledas med en historia om Sverige och svenskarna för att ingen ska kunna sätta frågetecken kring vilket folk grundlagen avser.
– Det är ganska många länder i vårt närområde som har det. Det är som en inledande berättelse där vi berättar hur landet såg ut förr, hur vi har utvecklats och var vi är i dag, säger Matheus Enholm.
Men är det här verkligen ett stort problem?
– Ja, det finns tillfällen. Se till exempel på val där du inte behöver vara svensk medborgare för att rösta mer eller mindre. Du kan vara bosatt i ett annat land och ha en sommarstuga någonstans och därigenom ha rösträtt utan att du är med och bidrar till det svenska samhället. Det kan ses som ett problem.
Så det handlar inte om etnicitet, utan mer om att du ska bo i landet och vara medborgare?
– Ja, lite mer så. Ska du vara med och vara en del av landet, då får du ju bo här och vara en del av det. Sen får man självklart göra avvägningar. Du har norrmän som tillbringar stora delar av sitt liv i Sverige och ha en sommarstuga på andra sidan gränsen. Men du ska kanske inte kunna bo längst ned i södra Frankrike och ha rösträtt här för att du har en stuga som du besöker en gång om året.
Ny grund för diskriminering
I grundlagen finns flera grunder för diskriminering, bland annat kön och hudfärg. Men enligt SD borde politisk åsikt läggas till.
– Söker jag arbete och inte får det på grund av vilket parti jag har varit aktiv i, eller att någon sätter upp en skylt på en restaurang med ”Alla är välkomna, men inte Sverigedemokrater”, så är det inte diskriminering i dag. Men hade det satts upp en skylt med att kristna inte är välkomna, så hade det varit det.
Dessutom vill SD se på möjligheterna att skydda etniska svenskar som blir diskriminerade.
– I dag kan du inte bli diskriminerad för att du är svensk. Du har stora områden där det bor enbart invandrare och sen några få svenskar. Uppväxta, födda och historiskt sett svenskar i Sverige. Blir de särbehandlade, uttryckta, utfrysta i ett sådant område, så är det inte diskriminering. Men hade det varit tvärt om så kan det vara det.
Bort med stöd för minoriteter
I dag står det att det allmänna ska främja minoriteters kultur och samfundsliv i Sverige. Med det hindrar ”den självklara principen att invandrargrupper till Sverige bör assimileras, inte integreras”. De enda undantagen ska vara Sveriges fem historiskt erkända minoriteter – samer, judar, finnar, tornedalingar och romer.
– Det bör vara en självklarhet, att invandrargrupper ska assimileras och inte integreras. De ska bli en del av Sverige, säger Matheus Enholm.
Att det skulle bli aktuellt med några fler nationella minoriteter med undantag från assimileringspolitiken tror han inte.
– Om du hade frågat mig i dag så anser jag inte att det finns några fler minoriteter som ska ha en särställning. Men om man hamnar där om 50 eller hundra år… Ja…det får nog tiden utvisa.
Ut med första maj – in med Engelbrektsdagen
Våra helgdagar ska in i grundlagen och vara sekulära, kristna eller hedniska. Det betyder att alla högtider får skrivas in, med ett undantag. Första maj stryker på foten och ska ersättas med en dag som har koppling till det ”svenska arvet”.
– Att man ska fira en politisk dag för några få enskilda partier. Det kan vi inte tycka är rimligt. Hade man gjort om den till en demokratins dag till exempel, då hade det varit en annan sak. Då kunde alla partierna äga den dagen.
Ett av förslagen är Engelbrektsdagen, som firas till minnet av ledaren för Engelbrektsupproren på 1400-talet. Dagen har tidigare främst firats av Sverigedemokraterna på 90-talet, bland annat genom ”Engelbrektsmarchen” i Stockholm, men skulle nu kunna bli en ny helgdag.
– Ja, det här är bara exempel på dagar som man skulle kunna titta på.
Inga fler regnbågsflaggor och förbud mot flaggskändning
En ny flagglag ska in i grundlagen. De enda flaggor som ska tillåtas på offentliga byggnader ska vara den svenska, regionala och enskilda myndigheters. Men inte ”Politiska och ideologiska flaggor”.
Den uppenbara frågan blir ju vad som gäller för regnbågsflaggan?
– Ja, så blir det ju. Det vet jag. Jag jämställer den med andra politiska organisationer. Sverigedemokraterna är inte välkomna i deras organisation. Ska då deras flagga sitta på demokratiska myndighetsbyggnader? Jag tycker inte att den ska vara där, jag tycker inte att SD:s flagga ska vara där och jag tycker inte att Volvos flagga ska vara där. Det blir inte rätt.
Det skulle även bli kriminaliserat att skända den svenska flaggan om det görs för att ”uttrycka missaktning för Sverige och svenskarna”.
– Det är något som funnits tidigare när vi hade en flagglag. Där är en självklar del att man inte ska få stå på gator och torg och elda upp svenska flaggan. Det är vår nationssymbol.
Man skulle kunna dra en del kopplingar till den senaste tidens händelser där Paludan eldade en koran? Då talas det istället om yttrandefrihet. Men det ska den svenska flaggan stå över?
– Ja, det tycker jag. Det är vår nationssymbol och den ska vi hedra. Att det skulle vara yttrandefrihet att få elda den, det vet jag inte om det är rimligt i vårat land och med våran nationalsymbol.
