Elever fuskar med ChatGPT – lärarnas motdrag

Publicerad 2023-03-05

Fuskande skolelever har fått en ny vän: textroboten ChatGPT.

Motdraget kan bli färre hemuppgifter med dator och fler skrivningar på plats i de svenska skolorna:

– Ett alternativ är att genomföra uppgifter under kontrollerade former i skolan med papper och penna, säger Hannes Theander på Skolverket.

När företaget OpenAI, skapat av bland andra Elon Musk, lanserade sin textrobot ChatGPT i november förra året ledde det snart till problem för skolor, gymnasier och universitet runt om i världen.

Plötsligt blev det lättare att fuska, när eleverna kunde ställa frågor till och få svar från textroboten. ChatGPT har lärt sig konversera genom att analysera enorma mängder texter från internet.

Student fälldes för fusk med textrobot

I början av februari kom följdriktigt det första kända svenska fallet där en student fälldes för att ha fuskat med hjälp av textroboten, vid Uppsala universitet.

Men textroboten är långt ifrån perfekt, konstaterar Jonas Ivarsson, professor i informatik vid Göteborgs universitet. När några av hans mastersstudenter bad textroboten att skriva ut en litteraturöversikt levererade roboten till synes trovärdiga referenser. Problemet var bara att de var påhittade:

– Chatbotten skriver text som är trovärdig på ytan, men den behöver inte nödvändigtvis ha något med sanningen att göra. Om du inte har kontroll på ämnet blir det väldigt svårt att avgöra om det är en trovärdig framställning, säger han.

Ivarsson konstaterar samtidigt att sökmotorn Bing håller på att ta fram en konkurrerande textrobot som använder mer trovärdiga källor, och att utvecklingen går snabbt framåt. Om 30 år ser han en helt annan situation än i dag:

– Då kommer chatbottarna nog att fungera som något slags personliga lärare. Du har en konversationspartner under hela din lärprocess som vet vad du lärt dig, som säger ”titta på det här, lär dig detta också”. De kommer att bli helt individanpassade system, förutspår han.

Jonas Ivarsson är professor i informatik och leder forskningen om artificiell intelligens vid Göteborgs universitet.

”Hur vet skolan vem som gjort en hemuppgift?”

Men redan i dag klarar de trots allt att svara korrekt på många frågor, vilket kan lura lärare att sätta för höga betyg på hemuppgifter. Skolverket har noterat textrobotens framfart:

– Vi avråder från inlämningsuppgifter om man som lärare inte kan säkerställa tillförlitligheten i innehållet. Man kan försöka säkerställa tillförlitligheten genom att följa upp inlämningsuppgifter muntligt. Eleverna får då svara på frågor om det man har lämnat in, säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket, och fortsätter:

– Ett annat alternativ är att genomföra uppgifter som ska fungera som betygsunderlag under kontrollerade former i skolan med papper och penna, eller i dator utan tillgång till internet och chatbot.

Professorn i informatik Jonas Ivarsson håller med, men säger:

– Det här problemet har man haft tidigare också. Hur vet skolan vem som har gjort en hemuppgift? Allt från föräldrar till kompisar har kunnat hjälpa till. Skolorna har sig själv att skylla för att man har ett rättsosäkert system.

Även lärare kan ha nytta av textrobotarna.

”Textrobotar kan fungera som bollplank”

Han menar att en lösning är att låta eleverna skriva uppsatser i skolan utan hjälpmedel i stället, så att betygssättningen blir rättssäker. Men han är samtidigt övertygad om att chatrobotarna redan nu kan vara ett bra hjälpmedel.

– De kan fungera som ett bollplank. Man kan be dem om uppslag, ”vad ska jag skriva om?” Om jag får fem förslag och väljer ett av dem har jag något slags kontroll. Men om jag bara ber den mata ut en text och accepterar allt, då är det ett problem, säger Ivarsson.

Han menar också att till exempel lärare redan i dag kan ha nytta av textrobotar:

– Om du vill göra ett prov så kan de hjälpa till att formulera frågor. De kan också användas för att hitta inkonsekventa resonemang i elevernas eller studenternas texter.

Kan vi avskaffa lärarna helt när textrobotarna blir smartare i framtiden?

– Jag tror lärarna kommer att behövas väldigt mycket som guider, för att bedöma förmågor och se när det inte fungerar, säger Jonas Ivarsson.

ANNONS