Hot mot tågvärdar försvann i systemet

Publicerad 2019-12-16

En anmälan till arbetsmiljöverket har gjorts.

Personal på Pågatågen har gjort som de ska när de blivit utsatta för våld och hot – de har anmält incidenterna till sina chefer.

Nu visar det sig att cheferna inte rapporterat händelserna vidare i sina system.

– Det här är ju extremt allvarligt eftersom att det står i arbetsmiljölagen att alla arbetsskador ska utredas, säger Emma Winde, skyddsombud för kundvärdarna i Malmö.

Tillvaron för Pågatågens kundvärdar har under de senaste åren vid flera tillfällen beskrivits som otrygg.

De hot, stenkastningar, spottloskor och smällar som kundvärdar och lokförare fått motta 2019 har dock långtifrån varje gång skrivits in som arbetsskador.

Skyddsombuden i Skåne märkte vid en jämförelse av de anställdas interna anmälningssystem, Mobiva, och enhetschefernas arbetsskadesystem, TRIA, att de ärenden som skrivits in av de anställda inte förts in som arbetsskador av cheferna.

– Det har resulterat i att vissa fall försvunnit in i systemet och tappats bort nånstans. Så de har inte ens sett att folk skrivit in saker som inte blivit hanterade. Det resulterar ju i att personalen inte får den hjälp de behöver, säger Emma Winde, skyddsombud för kundvärdarna i Malmö, när Aftonbladet möter upp henne och hennes kollega på ett kafé inne på Triangeln.

”Extremt allvarligt”

Med anledning av att cheferna inte fört in alla anmälningar valde Emma Winde att anmäla Arriva, som kör Pågatågen, till Arbetsmiljöverket.

I sin anmälan har hon gjort ett urval av tio händelser som anmälts av de anställda men som sedan inte skrivits in av cheferna. Det rör sig om hot och mordhot, personal som blivit bespottade, sten som kastats och slag som delats ut.

– Det här är ju extremt allvarligt eftersom att det står i arbetsmiljölagen att alla arbetsskador ska utredas. Då kände alla vi skyddsombud att vi måste göra någonting åt det. För det kan inte vara så här, säger Emma Winde.

Vid ett möte i förra veckan blev bristerna, enligt henne, extra tydliga.

Chefer saknade utbildning

– Där framkom det att ingen av enhetscheferna fått någon som helst utbildning i systemet. De vet inte hur man ska skriva in, de vet inte hur man använder systemet och de vet inte vad de ska skriva in.

Systemets krånglighet gör dock att Emma har förståelse för att man utan utbildning inte förstår sig på det.

Då det rör sig om ett relativt nytt inrapporteringssystem menar Arriva att man var medvetna om att det funnits brister som man tagit hänsyn till.

– Vi var väldigt förvånade när de skickade in den här anmälan till arbetsmiljöverket. För en åtgärdsplan fanns redan och vi hade kommit en bra bit på vägen när de valde att skicka in den. Men vi hade inte hunnit slutföra de åtgärder vi kommit överens om, säger Christer Ekelund, kommunikationschef vid Arriva.

Nantalak och Emma Winde.

”Lägger inte skuld på cheferna”

Företaget är tydliga med att de haft koll på de anmälningar som gjorts, även om det inte syns i systemet.

– Det som cheferna också säger är att det inte är så att de inte hanterat det här, utan de är inte införda i det här arbetsskadesystemet. De har gjort en utredning och anmälan till Försäkringskassan med blanketter, säger Anna Johnsson, arbetsmiljöchef på Arriva.

Enligt Arriva har enhetscheferna haft tre utbildningsdagar i det nya systemet.

– Vi lägger inte någon skuld på cheferna, utan jobbar med att implementera systemet. Det är viktigt att betona att de utifrån händelserna gjort vad de ska, säger Anna Johnsson och lägger till:

Kroppskameror bra som bevis

– Skyddsombud på utbildningen bekräftade att de inte är missnöjda hur man hanterar medarbetaren utan att de inte fått de här notifieringarna. Vi hävdar att en tydlig rutin finns kring hur det går till, men av olika anledningar har cheferna inte mäktat med, men vi jobbar med det.

De hotfulla situationer som tåg- och kundvärdar nästan dagligen utsätts för har ofta sin grund i resenärer som åker med ogiltiga biljetter eller inte har köpt någon biljett överhuvudtaget.

För att öka tryggheten infördes tidigare i år kroppskameror för tågvärdarna.

Nantalak Winde har arbetat som tåg- och kundvärd i mer än 14 års tid och vittnar om en utsatt arbetssituation under många års tid. Hon har själv blivit misshandlad och fått motta spottloskor när hon varit i tjänst.

– Det är bra som bevismaterial, tycker jag, men om det händer någonting kan inte en kamera hjälpa dig. Det filmas, sparas och du hör vad de säger. Men det är bara det, säger Nantalak.

Vill arbeta två och två

Situationen är i dag som sådan att personal, enligt Nantalak, ofta undviker konfrontation med ogiltiga resenärer på Pågatågen.

– Vi i personalen hoppas på att få jobba två och två. Då är det mycket lättare att påverka de som skapar problem att gå av, lämna tåget, eller lugna sig. Mer än så kan du inte göra, fortsätter hon och lägger till:

– Då känner man sig inte så rädd.

Skyddsombuden har även riktat kritik mot att de inte fått delta i utredningar av allvarligare händelser, även där har Arriva i mejl tydliggjort att de kommer se över sina rutiner. Däremot anser de inte att skyddsombuden ska få tillgång till att kontrollera att skadorna finns i båda systemen.

ANNONS