Ny våg av översvämningar förvånar forskare

Jennifer Berg Eidebo/TT

Publicerad 2020-07-28

Översvämningar har drabbat Europa i större grad de senaste 30 åren. Arkivbild.

De senaste 30 åren har Europa drabbats av många och stora översvämningar. Innan dess var det lugnt i nästan hundra år, visar en ny studie i tidskriften Nature.

Att de senaste decennierna har präglats av både översvämningar och klimatförändringar kan ha ett samband.

Europa befinner sig i en översvämningsrik period. Under de senaste 500 åren har det varit nio liknande perioder, men dagens situation är en av de värsta, visar en studie i Nature.

– Den senaste 30-årsperioden kommer efter nästan 100 år där det var relativt få eller små översvämningar. Det är den nya vågen av översvämningar som är det spektakulära, säger Dag Retsö, docent vid Institutionen för ekonomisk historiska och internationella relationer, Stockholms universitet, som har medverkat i studien.

Bakom studien står 42 europeiska universitet och totalt har man analyserat data om 103 vattendrag i Europa. Det är främst skriftliga källor som dagböcker, brev och tidningsartiklar som är grunden för forskningen.

– Vi har dammsugit historiska källor i nästan samtliga europeiska länder.

Kopplat till klimatet

Översvämningstäta perioder går i vågor och kan bero på allt från mycket regn till vattenregleringar som dammbyggen. Men det kan också bero på att snösmältning och glaciärsmältning.

– Nuvarande period sticker ut då den sammanfaller med stora klimatomställningar. Om det är ett sammanträffande eller om det finns något orsakssamband vet vi ännu inte. I Europa är det mest sannolikt att det har med klimatet att göra, säger Retsö.

Syftet med studien är att kartlägga hur klimatet har utvecklats under en lång tid för att kunna jämföra nu med då.

– Det är ett instrument för samhällsplanerare och beslutsfattare som sysslar med anpassning och åtgärder mot klimatförändringar, för att undvika översvämningar som orsakar sociala konsekvenser. Där upphör vårt uppdrag, vi är inte beslutsfattare utan vi överlämnar ett material.

Hoppas på förbättringar

Retsö hoppas att forskningen ska leda till att makthavare vidtar åtgärder.

– Vi klimathistoriker och klimatologer är vana vid att samhället ger oss en massa pengar för att forska om det här och sen tar man helt andra beslut, som om klimatförändringar inte försiggick. Bäst använd kommer artikeln att leda till förbättringar och anpassningar till klimatförändringar, men vi är inte bortskämda med konkreta åtgärder på internationell nivå.