Publicerad:
Uppdaterad:

Museianställd frias från häleri av mynt

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Polisen
Bild från polisens förundersökningsprotokoll som visar var den ryska familjerubeln borde ha legat i det Kungliga Myntkabinettets samling. Arkivbild.

Mynt för miljontals kronor har försvunnit från Kungliga Myntkabinettet. En tidigare anställd har visat sig sålt mynt av samma slag som de som är borta.

Nu frias den 45-årige mannen från anklagelser om grovt häleri – de eventuella brotten kan vara preskriberade.

Vid en stor inventering av Myntkabinettet, som inleddes 2013, visade det sig att mynt för stora värden saknades. När det sedan framkom att en tidigare anställd lämnat in mynt för försäljning till en auktionsfirma väcktes misstankar.

En utredning inleddes, och mannen åtalades senare för sex fall av grovt häleri. Stockholms tingsrätt meddelar nu att den 45-årige mannen frikänns från samtliga åtalspunkter.

Både åklagare och försvar har varit ense om att cirka 200 mynt har sålts. Men medan åklagaren hävdat att de kommit från Kungliga myntkabinettet har mannen gjort gällande att de sålda mynten varit ärvda eller köpts från annat håll. I ett av fallen har han helt förnekat att han hanterat ett sådant mynt som saken gällde. Han har dessutom hävdat att även om det skulle röra sig om brott vore dessa redan preskriberade.

"Samma slag"

Och tingsrätten går på 45-åringens linje. I ett av fallen anser domstolen att det inte bevisats att han ens befattat sig med myntet.

– Jag förstår tingsrätten på så sätt att i den delen var ett vittne den huvudsakliga bevisningen och det vittnet hade hunnit avlida innan rättegången. Så då fick jag läsa upp vad han sagt i polishör, och det vet ju jag också att det inte har lika högt bevisvärde, säger åklagaren Jens Nilsson.

I övriga fall konstaterar rätten att mynten mannen sålde visserligen är av samma slag som de som försvunnit från museet, men att eventuella brott kan vara preskriberade. Därför har rätten inte gått vidare och prövat om mynten som sålts ärexaktsamma som de som försvunnit.

Tidpunkt avgör

Preskriptionstiden för häleri är tio år och mannen åtalades 2018 vilket innebär att den första befattningen med föremålen måste ha skett efter december 2008 för att brotten inte ska vara preskriberade. Utredningen har dock inte kunnat visa att mannens första befattning med föremålen skett just efter denna tidpunkt, anser rätten.

Enligt Högsta domstolen kan undantag från principerna för preskription vid häleri göras i vissa "särpräglade situationer". I detta fall skulle det kunna handla om att man börjar räkna på en ny preskriptionstid när godset säljs, resonerar Jens Nilsson. I det aktuella fallet såldes mynten mellan 2009 och 2013, medan mannen slutade arbeta på Myntkabinettet 2007.

Nilsson kommer att återkomma till om han ska låta hovrätten pröva den frågan:

– Jag har inte bestämt mig ännu om det blir ett överklagande eller inte.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: