Släktforskning bakom polisframgång i Linköping

helskärm

Släktforskare och släktforskningsdatabaser har hjälpt polisen fram till anhållandet av en man i 40-årsåldern som misstänks för dubbelmordet i Linköping 2004.

– Nya strategier kan på detta sätt ge information till brottsutredningar och till och med lösa dem, säger Marie Allen, professor i rättsgenetik.

Många svenskar har de senaste åren skickat in sitt dna till kommersiella företag i hopp om att få veta mer om sitt genetiska ursprung, eller kanske för att hitta en avlägsen släkting i USA.

Men dna-databaserna har också blivit ett viktigt verktyg för polisen, som kan använda dem för att lösa grova brott.

En lagändring som trädde i kraft i början av 2019 gör det möjligt för polisen att göra så kallade familjesökningar, där dna-spår använts för att hitta möjliga släktingar till den som dna-spåret kommer ifrån.

Bevisvärdet kan variera

Och det är precis vad polisen i Linköping gjort – vilket alltså lett fram till att en misstänkt person anhållits på tisdagen.

– Det är helt fantastiskt att forskning och framsteg som görs inom dna-profilering kan leda till nya gripanden, säger Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet.

Det gäller fallet där en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna knivmördades i oktober 2004. Den som låg bakom dubbelmordet lämnade spår efter sig i form av blod och hårstrån, men brottet kunde inte lösas då.

TT: Hur tillförlitliga är dna-spår när det kommer till brottsutredningar?

– Det går inte alls att uttala sig om utan att veta vilket typ av dna de har fått fram. Har de hittat matchande profiler av kärn-dna är bevisvärdet högre än om de analyserat mitokondrie- eller y-kromosom-dna. Men har de kunnat analysera hela arvsmassan blir bevisvärdet väldigt högt, säger Marie Allen.

"Kan lösa brotten"

I ett pilotprojekt beslutade polisen i Linköping förra året att skicka dna-profilen från gärningsmannen till inledningsvis två kommersiella dna-databaser – Gedmatch och Family tree. Den senare är en av de mest använda bland svenskar.

Att använda sig av släktforskningsdatabaser kan vara ett effektivt sätt att få ny information i fall där man inte fått någon matchning mot dna-registret med fällda brottslingar eller släktsökning i den databasen, enligt Marie Allen.

– Det kan vara en väldigt informativ väg att gå. Nya strategier och metoder inom kriminalteknik kan på detta sätt ge ny information till brottsutredningar och till och med lösa dem, säger hon.

Genom sajten Gedmatch greps till exempel mannen som misstänks vara seriemördaren "Golden State Killer" (Golden State-mördaren) 2018. Mannen, som är i 70-årsåldern nu, misstänks för en lång rad mord och våldtäkter i Kalifornien på 1970- och 80-talet och hittades till slut via en dna-träff på en släkting.