Fransk vinfest allt populärare i Malmö: ”Extremt klunkvänligt”
Publicerad 2019-11-22
Lättdrucket, ”josigt” rödvin har blivit något av en favorit för den nya generationens vinälskare.
I torsdags samlades folk på barer över hela Europa för att skåla in Beaujolais Nouveau och fira att årets första viner är redo att drickas.
Även i Malmö fortsätter traditionen att växa så det knakar.
Har du satt din fot på någon av Malmös hippare barer eller restauranger i veckan är sannolikheten stor att du har kommit i kontakt med de bevingade orden “le Beaujolais Nouveau est arrivé!”. Det är nämligen så man säger när det nalkas Beaujolais Nouveau, vinfesten som infaller den tredje torsdagen i november varje år.
Vad man firar under Beaujolais Nouveau är ankomsten av årets första viner från Beaujolais, ett distrikt beläget i den franska vinregionen Bourgogne. I de allra flesta fall rör det sig om lätta, okomplicerade röda viner gjorda på druvsorten gamay.
– I grund och botten är det ju en slags skördefest. Man firar att skörden är gjord och att vinet är klart, förklarar Ida Sundqvist, vinimportör och grundare av Dryckesbutiken.
Mindre krångel och krav på förkunskap
För folk som är intresserade av naturvin – dvs. hantverksmässiga viner utan eller med så lite tillsatser som möjligt – har Beaujolais Nouveau kommit att bli något av en högtidsdag.
I Malmö, en plats där konceptet “naturvin” verkligen har fått fäste bland många av stadens unga och trendmedvetna krögare det senaste decenniet, firas Beaujolais Nouveau på omkring 10 ställen. Bland dessa återfinns krogar som Far i Hatten, Riket, MJs och Opopoppa.
– Det som är gött med den här dagen är att det är så himla opretentiöst. Här finns inget svårt eller krångligt som gör att du slår knut på dig själv när du ska beställa. Det här är de enklaste, allra josigaste vinerna du kan tänka dig, säger Jonas Letelier, krögare på Far i Hatten.
Att de nya Beaujolais-vinerna är så pass lätta att dricka och förstå sig på är en av många anledningar till varför firandet av Beaujolais Nouveau har blivit så populärt även utanför Frankrikes gränser, menar Jonas Letelier.
– Sedan tror jag också att det handlar mycket om hur vi väljer att prata om vin. Tidigare var det nästan tabu att använda ett så simpelt ord som gott när man skulle beskriva sin upplevelse. Naturvinsvågen har vänt upp och ner på det där. Bara genom att fråga “tycker du det här är gott?”, något som alla kan svara på, har man gjort det mer folkligt.
Och folkligt är det minst sagt på Far i Hatten under torsdagens Beaujolais Nouveau-firande. Stället är fyllt till bredden av nyfikna vindrickare i alla åldrar.
– Jag har kommit hit flera år i rad nu. Det är alltid lika trevlig stämning och det känns som ett perfekt sätt att fly undan höstrusket där utanför, säger Sofia, 42.
Ida Sundqvist, vinimportören, är tacksam för att Beaujolais Nouveau har lyckats bli så välbesökt i Malmö på senare år.
– Så var det verkligen inte när jag började jobba med det för en sisådär 11 år sedan. Det var liksom inget som fanns naturligt här, så vi har fått driva fram ett intresse tillsammans med krogarna, berättar Ida Sundqvist medan hon fyller upp min bordsgrannes glas med ett läskande rött primörvin från producenten Remi Dufaitre.
Marknadsföringen lyckades
Ida Sundqvist berättar att det har funnits vissa utmaningar i att etablera Beaujolais Nouveau – inte bara här i Sverige, utan även i hemlandet Frankrike. Beaujolais hade nämligen inget vidare rykte om sig i vinkretsar. Det var tidigare ansett som en “dålig” vinregion.
– Det var faktiskt så hela idén till firandet började på 60- och 70-talet. Regionens vinproducenter gick samman i en stor marknadsföringskampanj, skickade upp en massa nyproducerade viner till barerna i Paris och fick huvudstadsborna att börja dricka de här enkla vinerna under festliga förhållanden.
Enligt Ida Sundqvist är det här “den oromantiska sidan av traditionen”. Men samtidigt: är det gott så är det gott. Åtminstone om man frågar Oskar, 37, en av många som har valt att spendera sin torsdagskväll med andra Beaujolais Nouveau-firare här på Far i Hatten.
– Självklart har man varit med om större vinupplevelser rent smakmässigt. Men nu är vi här och alla är glada, vad mer kan man begära egentligen?