Utsikten från skyskrapan visar förödelsen i Beirut

Publicerad 2020-08-06

Tryckvågen efter explosionen i hamnen i Beirut blåste bort väggarna i lägenheterna och fick balkongerna att rasa ner.

Nästan hälften av de boende i närområdet har blivit hemlösa – 300 000 människor.

Kostnaden för att reparera skadorna uppskattas till minst 26 miljarder kronor.

Hamnområdet i Beirut och dess omgivningar beskrivs som en myllrande stadsdel med restauranger, butiker, museum, barer och nattklubbar. 750 000 människor bor här – nu har 300 000 av dem blivit hemlösa, enligt Beiruts guvernör Marwan Abboud, rapporterar CNN.

På ett ögonblick krossades hela kvarter till följd av den massiva explosionen som orsakades av 2 750 ton högexplosivt ämne – ammoniumnitrat.

Tidigt på tisdagskvällen utbröt en brand i hangar 9 i hamnen, enligt en källa till Reuters. En stor, tjock vit rökpelare steg mot himlen vilket gjorde att många Beirutbor tog upp mobiltelefonerna och ställde sig vid sina fönster eller gick ut på balkongen för att ta bilder och filma det stora molnet. Enligt vittnesuppgifter ska det ha varit mycket folk på gatorna, efter att Libanon tillfälligt öppnat upp efter en fem dagar lång lockdown.

300 000 människor har blivit hemlösa efter explosionen som förstörde ett helt område.

Två explosioner inom loppet av en minut

Men branden hade spridit sig till hangar 12 – där bland annat 2 750 ton ammoniumnitrat förvarades. En mindre explosion följdes en knapp minut senare av den massiva explosionen och ett stort svampliknande moln svepte in över de närliggande kvarteren.

På mängder av filmer som spridits i sociala medier och i internationella nyhetskanaler syns hur människor slungades till marken. Bilar flög av vägbanor, lägenhetsinredning kastades omkring, fönsterrutor krossades och föll till marken. Flera bilder från de höga skyskraporna, med lägenheter som har utsikt mot hamnen och havet, visar hur hela väggar sprängts bort och kvar är endast stup rakt ner i marken.

Svenska Racha El Daoi, 33

Svenska Racha El Daoi, 33, bor i Beirut och satt i en bilkö med sin man när explosionen inträffade.

– Först kändes det som att någon hade kört in i oss bakifrån. Jag hann knappt fråga min man ”är det någon som kört in oss?”, innan tryckvågen kom och det smällde till. Hela bilen hoppade till och lyfte från marken och plötsligt såg vi röken, säger hon till Aftonbladet.

Minst 135 personer har dött och 5 000 skadats, enligt hälsodepartementet. Fortfarande saknas människor som befaras vara fast under rasmassorna.

Storbritannien donerar 5 miljoner pund

Libanesiska myndigheter klassar nu Beirut som en ”katastrofzon” och premiärminister Hassan Diab meddelade att han efterfrågat humanitär hjälp från andra länder. De främsta hjälpbehoven i nuläget är medicinsk vård, bloddonationer och tak över huvudet.

Kostnaden för att återuppbygga staden beräknas landa på mångmiljardbelopp, mellan 26 och 43 miljarder, enligt Al Jazeera. En orimlig kostnad för ett land som redan befinner sig i en djup ekonomisk kris.

Flera länder har visat sitt stöd och flera världsledare var tidiga med att skicka sina kondoleanser, bland dem statsminister Stefan Löfven.

På onsdagskvällen meddelade Storbritannien att de donerar ett stödpaket för cirka 57 miljoner kronor, samt sök- och räddningshjälp och sjukvårdsresurser.

”Vi kommer att stötta det libanesiska folket nu när de är i nöd”, säger utrikesminister Dominic Raab.

Frankrikes president Emmanuel Macron har också lämnat kondoleanser och meddelat att fransk hjälp är på väg. På onsdagen meddelade hans stab att presidenten personligen kommer att resa till Beirut på torsdag för att möta libanesiska politiker.

Sverige kan erbjuda ambulansflygplan

Behovet av humanitär hjälp bedöms på plats och samordnas av FN:s kontor för humanitära insatser, OCHA. EU har också aktiverat sin Civil protection mechanism och samordnar från Bryssel.

Från svenskt håll sköter MSB frågan om eventuellt stöd från Sverige, samtidigt som Sida är redo att stötta partnerorganisationer i Libanon.

”Sverige följer noga händelseutvecklingen i Beirut, både på plats och tillsammans med relevanta organisationer och myndigheter i Sverige och på EU-nivå. Ett exempel på en resurs som Sverige skulle kunna erbjuda är det svenska nationella ambulansflyget (SNAM). Det är en resurs som Sverige har rapporterat in till EU:s civilskyddsmekanism”, skriver UD i ett mejl till Aftonbladet.