250 familjer ska skänka bajs till sin lokala bonde
Publicerad 2020-07-27
Mellan 500 och 800 kubikmeter avföring.
Det räknar avfallschefen Tomas Colm med att familjerna kan leverera per år när kommunen drar igång en ny slamanläggning i Knivsta.
Den ska förvandla bajset till gödsel som den lokala bonden sedan kan strö över åkern.
Det är inte många kommuner som omvandlar bajs till gödsel i dag, men enligt avfallschefen Tomas Colm behöver boende inte vara oroliga för att den gamla avföringen ska förgifta marken.
– Det är en kontroversiell fråga att sprida avloppsslam på åkermark, men vi kommer att certifiera det här slammet och därmed säkerställa att det omhändertas och återförs i kretsloppet på rätt sätt genom den här metoden, säger han.
Diskreta ammoniakångor
I och med att Knivsta kommun inte är först ut med att testa den nya tekniken kan den även undvika en del problem som andra kommuner stött på, bland annat i Uddevalla.
– Där finns en liknande anläggning, så vi har samarbetat med dem för att inte göra om misstag som de kanske gjort och ta vara på de positiva erfarenheterna, säger avfallschefen.
Den nya anläggning kommer att stå några kilometer utanför Knivstas tätort. Men varken de som bor i centrum eller i närheten av anläggningen ska kunna känna någon lukt från ureahygienisering.
– Det enda som avges från den här typen av behandling är ammoniakångor, men det är i en väldigt liten omfattning som inte kommer att påverka omgivningen, säger Tomas Colm.
Miljonprojekt i liten skala
Kommunen har Länsstyrelsens tillstånd att ta vara på avfallet från runt 250 hushåll som bor i villor eller fritidshus med enskilda avlopp, inte långt ifrån bonden som senare ska ta till vara på det. I dag transporteras slammet något längre, till ett reningsverk i Märsta.
I framtiden hoppas dock Tomas Colm att även hushållen som är anslutna till det kommunala nätet bidrar så att de kan omvandla mer än 500 till 800 kubikmeter avföring till åkermarken. Familjerna som är involverade redan nu får varken mer eller mindre pengar i plånboken av att ansluta sig till projektet som kostar runt 3,5 miljoner kronor. Kommunen står för en del, men länsstyrelsen täcker mer än hälften genom bidrag.
