Oklar framtid när trupper lämnar Afghanistan

TT-Reuters

Uppdaterad 2024-03-17 | Publicerad 2021-04-14

När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Arkivbild.

Storbritannien drar tillbaka nästan alla soldater från Afghanistan rapporterar The Times – beskedet följer uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper innan 11 september.

Mycket är ännu oklart vad som väntar Afghanistan efter att trupperna lämnat landet.

Storbritannien har dragit upp planer för att lämna över den träningsanläggning i Kabul där brittiska styrkor hjälper till i utbildningen av afghanska soldater. I dag finns omkring 750 brittiska soldater i landet, som till stor del förlitar sig på amerikanskt stöd.

Beskedet att trupperna lämnar följer på tisdagens uppgift att USA kommer att dra tillbaka alla sina trupper ut landet innan den 11 september. En framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.

Under tisdagen möttes Natos försvars- och utrikesministrar för att diskutera framtida insatser i Afghanistan. USA har mellan 2 500 och 3 000 soldater i Afghanistan. Dessa ingår i Natos insats i landet, där sammanlagt 9 600 utländska soldater befinner sig.

Flera Nato-länder har meddelat att man inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan de amerikanska trupperna.

20-årsdagen

Under onsdagen kommer USA:s president Joe Biden att ge vidare besked om de amerikanska trupptillbakadragandet i landet.

Att alla trupper uppges lämnat landet innan just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.

Under det senaste årtiondet har över 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt FN:s siffror. Kriget har därutöver kostat USA nära 17 miljarder kronor och över 2 400 stupade amerikanska soldater.

"Vänder ryggen"

Trots att ett tillbakadragande av trupperna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är dock tongångarna blandande i Washington.

Under tisdagen mottog kongressen ett skriftligt utlåtande från en underrättelsekommuniké som varnade för att ett allt för snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten det ännu oroliga Afghanistan.

"Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära koalitionen drar tillbaka sitt stöd", står att läsa i utlåtandet.

Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han kallat att "vända ryggen åt striden".

– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med Bidens besked.

Talibaner bojkottar

Den 24 april kommer USA och gulfnationen Qatar att mötas i Istanbul för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska trupper lämnat landet.

Förödelsen efter en självmordsattack i Afghanistans huvudstad Kabul i september 2019.