Forskaren: Ha inte dåligt samvete för klämmisarna
Publicerad 2022-12-23
En klämmis är lätt att ta till.
De små engångsförpackningarna i plast har blivit den stressade småbarnsförälderns bästa vän – och dåliga samvete:
Hur miljövänlig är klämmisen egentligen?
Lugn, det finns värre bovar i barnmatsvärlden, enligt forskaren Helén Williams.
Portionspåsar med exempelvis gröt eller smoothie, ”klämmisar”, har blivit omåttligt populära under det senaste decenniet.
Barnen kan själva suga i sig innehållet och klämmisen har blivit småbarnsföräldrarnas räddning, inte minst på utflykt eller i bilen.
Men frågan är om det går att klämma utan att skämmas – för sin klimatpåverkan?
Småpack kan vara smartare
Klämmisarnas fördel är att det blir väldigt lite matsvinn, säger Helén Williams som är docent i i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.
Hon har forskat på hur förpackningen påverkar hur mycket mat som slängs.
– Ur miljösynpunkt kan det vara smartare med en portionsförpackning – om det bidrar till att det slängs mindre mat. I butikerna är det mycket som ger signaler att det är smart att köpa stort. Vi slänger mat eftersom vi har köpt hem för mycket.
”Är det inte grönt – smaka”
En annan välkänd klimatbov är osäkerheten kring bäst före-datum, särskilt när en förpackning redan är öppnad. Även där har klämmisarna en fördel, eftersom de äts upp direkt.
En typisk syn är raden med halvätna tacosåsburkar som finns i kylskåpet hemma hos var och varannan svensk.
– Man blir osäker på hur länge den har stått, sen går det lite fort på fredagen och så köper man en ny. Men ser den okej ut, och inte är grön – då går det bra att äta.
”Skulle inte lägga krutet där”
Helén Williams tycker inte att föräldrar ska ha dåligt samvete för klämmisarna – trots att plasten slängs på hög.
– Nej, för det är på det hela taget ganska lite plast, så länge man tar hand om den på rätt sätt. Det ska läggas i en soptunna så att det blir energi av det, det ska inte hamna i naturen. Men så länge det bryts ner blir det energi, fjärrvärme och el.
För en stressad barnfamilj är det också andra faktorer som spelar stor roll.
– Det handlar lite om variation, bekvämlighet och vad det får kosta. Klämmisar köper man under en begränsad tid i livet. Om det underlättar vardagen och barnen är nöjda, då är det inte där jag skulle lägga mitt krut, säger Helén Williams.
Hon jämför med att köpa hem drycker i plastflaskor.
– Vi bor i ett land med väldigt bra kranvatten. Men vi konsumerar 100 liter bubbelvatten och läsk per år och person. Det är galna mängder dryck i plastflaskor.
Glasburken tyngre bov
Enligt henne är glasburken med barnmat en större miljöbov än plasten: Den är ganska tung att transportera och mer resurskrävande att återvinna. Och även om man kan använda glasburken flera gånger är det begränsat hur många glasburkar vi behöver.
– Många går till glaskross, och det är inte så mycket av glaset som blir till nytt. Jag skulle egentligen vilja sätta större press på de producenterna att ta fram alternativ till det tunga glaset, säger Helén Williams.
”Behöver nyansera bilden av plast”
I själva verket förtjänar inte kritiserade plastförpackningen sitt dåliga rykte, tycker hon.
– Det är jättedåligt när plast hamnar i naturen. Men plast som blir till ny plast är inte jätteproblematisk ur klimatsynpunkt.
– Sen vi ska vi självklart ersätta plast med förnybart material när det går. Men vi behöver nyansera bilden för att göra kloka beslut ut hållbarhetssynpunkt.